Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Sveriges neutralitetslörklaring. Underhandlingar med Bremen genom ombud från främmande stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Pomponne’), och skulle Ludvig sedan därmed lugna Hol-
land och Danmark.
Detta Sveriges löfte till Frankrike innebar ej ett
öfvergifvande af vänskapen med England och en anknyt-
ning till dess motparti. Man gaf blott efter för tvånget
och ville fortfarande stå på god fot med England; därom
vitna så väl rådsprotokollen som brefvei från denna tid.
Förtroendet till Frankrike — åtminstone var man
ganska retad mot detsamma — och dess allierade torde
ock ha varit föga stort vid denna tidpunkt; man ansåg
sig veta,, att Holland och Danmark samt äfven andra
(Frankrike?) sökt hetsa zaren mot Sverige 2
). Man trodde
qvadrupelalliansen bildas under Frankrikes protektion 3
)f
Frankrikes motsträfvighet att bistå Sverige i Bremen
alstrade misstankar, att detta land vore ämnadt åt Dan-
mark, ja kanslern var t o. m. böjd att antaga, det Lud-
vig hade del i den resa drottning Kristina denna tid
gjorde från Rom till Sverige4
).
kanslern höll pft motsatsen och förklarade det vara ett betecknande
bevis på »jalousie eller ringa vänskap», att Frankrike ej ville hålla pil
Sveriges rätt i detta fall. Den ende, som egentligen syntes vilja be-
stämdt hålla fast vid England, oafsedt huru det eljest gick, var drot-
sen, hvilkeu ock önskade en hastig uppgörelse med Bremen. Se R.
P. (.Bergenh.) 22 och 25 Maj. I>rotsen var denna tid af sjukdom
frånvarande ur rådet, och då man den 2*6 Maj (R. P. Bcrgenli) be-
stämde sig att använda faran, från Ryssland såsom en utväg att sus-
pendera förbindelsen till England, synes stor enighet rådt. Björn-
klos och Totts skriftliga vota synas uttryckt den allmänna meningen,
och kanslern betygade sin glädje, att allas åsigter så i hnfvudsak
stämde öfverens. »Regi Ohristianissimo liter® fidei pro comite Kö-
nigsmark do conatibns Moschoruui aperiendis» 80 Maj. A’. A.
’) R. P. (Bergenh) 21 Maj.
2
) Terlon visste för en tid sedan, att fara från Ryssland hotade.
Holland antagligen genom sitt sändebud Boreel sökt hetsa zaren på
Sverige. Reger. t. Wr. 30 Maj. A. A’. Se ock Reger. t. Wr. 23
Juni A. A.
3
) Till legaterna i England 26 Maj m. fl. A’. A’.
J
) Kanslern yttrade bl. a. i rådet. »Hveni vet, hvad det månde
betyda, att konungen i Frankrike, som är så hautain och högmodig,
nu med sådan flit reckercherar drottning Kristina, som han tillförene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
