Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Sveriges neutralitetslörklaring. Underhandlingar med Bremen genom ombud från främmande stater - Anledningen till Wrangels dröjsmål med Bremens inneslutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Vilhelm af Celle lofvat ätaga sig Bremen, om kejsaren
liölle honom ryggen fri. Brandenburgarne talade härom
med Liineburgs ombud, som ej trodde därpå, och rege-
ringen i Celle förklarade saken vara en dikt. Emellertid
var enligt Ledeburs ocli Beyers utsago meningen i Bre-
men numera den, att från kurfursten kunde föga verklig
hjälp väntas, men väl ifrån Liineburg, liksom ock Bre-
mens i Celle varande syndikus uppmanat staden att ej
gifva efter i fråga om riksfriheten ’).
Brandenburgarnes förmodan, att då den sista bremi-
ska förklaring utfallit temligen »widrig», andra åtgärder
än de blott hufvudsakligen fredliga, som hitintills an-
vändts, torde komma att vidtagas, skulle snart besannas.
På grund af de framställningar, livilka hittills lemnats
af det s. k. bremiska kriget, kunde man vara böjd att
tro, det den svenska regeriugen äfven under sommaren
1666 tillbakahållit fältherren från att vidtaga mera kraftiga
åtgärder mot staden Bremen.
Åtminstone torde man däraf få den uppfattningen i
allmänhet, att regeringen under denna tid varit den till-
bakahållande kraften, under det att Wrangel velat gå
längre, än man i Stockholm önskat2
).
sett det bref till kejsaren från hertigen i Celle, däri denne, om kej-
saren hölle honom om ryggen, vore beiedd att åtaga sig Bremen, om
så erfordrades. (Palbitzlcis bref till K. M:t 1666).
’) v. Ledebur och Beyer till kurfursten, Bremen 22 Aug. U. A.
XII, 91, 92. Köcher I, 482.
2
) Carlson (II, sid. 283) säger visserligen, att Wrangel enligt
önskan fått tillåtelse att börja hlokaden och i Juli ryckt fram mot
staden. Å samma sida framhåller emellertid författaren därjämte, att
svenskarnes rörelser i Augusti hindrades genom befallningar hemifrån
samt citerar såsom stöd för denna uppgift (not 3) ett uttalande af
regeringen 17 Augusti, däri den säger sig haft vigtiga skäl att in-
hibera kraftigare åtgärder, och att hlokaden eljest kunnat vara
längre avancerad. Detta regeringens uttalande innehåller emellertid
äfven ett omtalande, att It. M. redan beviljat en »hårdare inspärr-
ning» oeh utgör bl. a. en förklaring af regeringen öfver och ett för-
svar för den ståndpunkt den ifråga om åtgärder mot Bremen långt
för detta intagit. Brefvet är nämligen ett svar på kvad presidenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
