- Project Runeberg -  Sveriges krig med staden Bremen och politik i samband därmed åren 1665-1666 /
175

(1893) [MARC] Author: Karl Gustaf Lundqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Königsmarks och Palbitzkis missioner. Kejsarens och rikets uppträdande för Bremen. Nya underhandlingar som leda freden i Habenhausen d. 15 Nov. 1666

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175
som härförare ej skadades däraf. Det var under trycket
af Ltineburgs och dess allierades hållning, som förliknin-
. gen frampressats. Wrangels förbittring att nödgats så
gifva efter för tvånget var stor och tager sig oupphör-
ligt uttryck i hans bref. Naturligt nog riktades hans
harm i främsta rummet mot Georg Vilhelm i Celle,
Ernst August i Osnabruck samt Ivur-Köln, men ock mot
Hessen-Kassels ombud, öfver livars partiska uppförande
han ämnade besvära sig hos landtgrefvinnan, då han åldrig-
kunde tro annat, än att ombudet öfverskridit sin instruk-
tion, emedan Hessel-Kassel alltid visat Sverige en vän-
skaplig hållning. Kurfursten af Brandenburg visar han
sig däremot så mycket mera nöjd med, som han förut
starkt befarat ett anfall från detta håll på det blottade
Pommern ’). Kegeringen i Stockholm förklarade visserli-
gen den slutna freden vara mindre fördelaktig, än man
väntat, men fann, att annorlunda ej kunnat ske utan en
brytning. Den erkände Wrangels »sorgfälligliet, möda,
vaksamhet och tappra uppförande» och hoppades att en
gång få tillfälle att gifva framgång åt sin rättvisa sak2
).
Till liineburgska sändebudet i Stockholm, hvilket gratu-
lerade till freden, sade kanslern, att »ständerna största
delen liafva visat sig vidriga och de öfriga raissonabla
nog». Fann det ock egendomligt, att Llineburg utan tanke
på erkänsla till Sverige för forna tider gripit till vapen,
»hvilket hade kunnat vara capabelt att aftvinga H. M:t
någon revancke»3
).
Freden i Habenhausen kom i rätta ögonblicket; en
sammanstötning mellan Wrangel och Liineburgarne torde
Trodde dock ej, att Waldeck och liineburgarne kunnat motstå de
avenska trupperna under Wrangels ledning. Anser utgången mera
en frukt af »une caballe de cour» än af fel, som Wrangel begått.
Mémoires du comte de Guiche I I , 167 o. f.
’) Wr. t. Beger., Habenhausen 15 NOY. V. Ledebur och Beyer
till kurfursten 17 Nov. U. A. XII, 112.
2
) Reger. t. Wr. 5 Dec. B. Ii.
3
) B. P. (Fr.) 3 Dec. Jämför v. Krockow till kurf. 12 Dec.
U. A. XII, 187, 188.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:45:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bremen/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free