Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Herre Je, det finns hundratals tockna,»
svarade frun med en stor gest.
»Nå, nämn mig en enda, eftersom det är så
godt om dem.»
»Hm!» svarade frun och sneglade åt sidan.
»Där ser frun!» sade herr Winberg, reste sig
upp, betalade och gick.
Klockan brukade nu vara omkring half nio.
För det mesta gick han direkt hem till sig, ty den
enda lyx, han bestod sig med, var ett litet vackert
hem, prydligt och nätt som ett dockskåp.
Han slog eld på tändsticksstället vid dörren,
tände lampan, drog ner rullgardinerna och gick
till garderoben efter nattrock och tofflor. Därefter
tog han en roman ur bokskåpet, slog sig med en
suck af välbehag ner i gungstolen och började läsa
med lampan bakom sig på skrifbordet. Då och
då såg han upp från boken, kastade en blick, full
af njutning, omkring sig i rummet, som var varmt,
väl ombonadt, svagt upplyst af det med en tät
skärm dämpade lampskenet. Så lutade han
hufvudet tillbaka mot dynan och blundade.
Här var ännu bättre än på kontoret och nu
var han lyckligast.
Utgången från ett fattigt hem hade han
kommit tidigt ut i världen och fått arbeta sig fram på
egen hand.
Arbetsam, pålitlig, ordentlig ända till pedanteri
hade han vid tjugo års ålder erhållit anställning
hos firman Welin & C:o. Han var nu trettiofem
år, hade avancerat till förste bokförare, åtnjöt sin
chefs fulla förtroende och satt med den för hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
