Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steffen, Richard, Några strövärs i vår folklyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 RICHARD
STEFFEN
. NÅGRA
STRÖVÄRS
I VÅR FOLKLYRIK
.
Σ
»
såsom enkelte Vers digtede af Bönderne selv ; en Sang, en Bondevise > ;
och >>Stæve » är »synge, synge Viser». För öfrigt tror jag ej, att ordet
varit brukadt i betydelsen » strof i täflingskamp» öfverallt i Norge, ty jag
har bevis på, att själfva saken varit känd på trakter, där ej ordet varit
bekant. I Sverige betyder » ordstäf» numera » ordspråk », no. »munheld »,
men det har också betydt » omkväde » och slutligen har det äfven användts
som beteckning för en hel dansvisa. På detta har jag visserligen ej mer
än ett exempel, men det är också den älsta dansvisa, som finnes på svenskt
språk, hvilken visa som bekant förekommer i Cod. Bildst. i sagan om
Magnus, jarl på Orkneyöarne. Här berättas, huru tolf män på själfva jul-
natten lockade ut till sig en prästdotter. >>Sidhan hon war wt komin tha
burdho the en danz mz hænne j vapnhuseno sik siælfwm til blygdh.
Thera forman Gærlekir han burdhe oc sang thzta ordhstaff: Redhu
kompana redhobone», o. s. v. I en färöisk visa börjar första strofen :
» Hàvið nú stev og stígið à, meðan eg geingi í dans», hvilket Hammers-
haimb något sväfvande öfversätter : synger nu til, og holder takt, medens
jeg går i dands. » J. Jakobsens ordsamling i Færøsk Anthologi öfver-
sätter ordet > stev» med » omkvæd, takt (runddans), danstakt», hvarför
>>havid stev » säkert torde kunna öfversättas med »hållen takt» . Utan att
uttala någon mening om, huru detta kan hänga samman med ordets ur-
sprungliga betydelse, synes det mig därför ganska antagligt, att stevjas-
vers och stevjevisor en gång direkt betydt dans- eller taktvärs och dansvisor.
Om ordet stev ensamt eller i sammansättningar sålunda varit förknip-
padt med olika arter af danslyrik, så får man vid en indelning och öfver-
sigt af den norska folklyriken ej fästa för mycken vigt vid hvilka produk-
ter, som på sista tiden blifvit betecknade som stev. Jag menar således
t. ex., att visserligen de så kallade nysteven genom sin skarpt utpräglade
form bilda en grupp, men att det kan finnas strofer med annat metriskt
schema, hvilka äro att jämnställa med nysteven, hvilka andra strofer till-
fälligtvis ej äro ihågkomna som stev eller kända under detta namn, men
likväl tillhöra samma klass af företeelser. Om man nu i alla fall beslöte
sig för att fasthålla vid namnet stev för de norska enstrofiga lyriska dik-
terna, så skulle då ej dessa stev indelas i tvänne skarpt skilda grupper,
gamlestev och nystev, utan det skulle bland steven, i denna enda stora
klass bli flere grupper, bland hvilka visserligen de nu s. k. nysteven bilda
en öfverväldigande majoritet. Att det ibland de s. k. gamlesteven finnes
olikartade elementer, och att många af dessa äfven förefinnas i Sverige,
skall jag nedan söka visa ; emellertid vill jag först beröra frågan, huruvida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
