Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persson, P. Om betydelsen och härledningen af det gr. αμαυρος (αμαυροω), μαυρος (μαυροω) jämte en exkurs om den grekiska, resp. indoeuropeiska u-epenthesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. PERSSON. OM GR. αμαυρός ETC. 183
Betydelsen ’matt’, ’ svag’, resp. ’ matta’, ’ försvaga’ kan ock ligga till
grund, då àpavpós, àµavpów, pavpów, såsom ofta är fallet, stå i förbindelse
med ord, som beteckna ljus, ljusfenomen, ljuskällor : pλó , λaµñás, Ÿjλtos,
is 0. S. V. Aesch. Αg. 308 : σθένουσα λαμπὰς δ’ οὐδέ πω μαυρουμένη
star salunda μαυρουμένη i motsats mot σθένουσα . ἀμαυροῦται ὁ ἥλιος (Hdt.)
behöfver i grunden ingenting annat hafva betydt än ’ solen mattas, för-
svagas’ (sol deficit) ; àµavpå ofte är ’ svag syn’ o. s . v. Men förklarligt
är, att de ifrågavarande orden genom att ofta användas i dylika förbin-
delser så småningom antogo äfven betydelser sådana som ’ dunkel, mörk
(blind), otydlig, resp. fördunkla, förmörka etc.’ Dylika betydelser fram-
träda t. ex.
Aesch. Pers. 223 : τἔμπαλιν δὲ τῶνδε γαία κάτοχα μαυροῦσθαι σκότῳ
Soph. Oed. Col. 182, 183 : ἔπεο μάν, ἔπεὶ ὧδ’ αμαυ-
jfr ibid. 1639 :
ρῷ κώλῳ, πάτερ, ᾧ σ’ ἄγω
ψαύσας ἀμαυραῖς χερσίν
der man med rätta jamfor τυφλός πούς, τυφλὴ χείρ (Eurip. Phoen. 834, 1699).
Vidare måste sådana betydelser tilläggas àpapós, der det står som epithet
till νύξ eller i motsats mot λαμπρός, εναργής, σαφής o. dyl. ord.
papaivo betyder ’upprifver, för-
(vósoc papaiver ps, лáve’ ó péyas
(νόσος μαραίνει με, πάνθ ’ μέγας
xai papaiver o . s. v.) , jfr dertill
Ofverhufvud paminner den af mig uti αμαυρός, αμαυρόω, μαυρόω an-
tagna betydelseutvecklingen mycket om betydelseutvecklingen uti en annan
ordgrupp : papaivo med dess slägtingar.
tär, utmattar, försvagar, förstör o. s . v.
Xpóvos papalvet, àdixía pisiper thy foxyy
find. mar förderfva’, pass. ’förderfvas, dö’, av. mar- ’dö’ , mahırka- ’död’,
lat. morior ’ dör’, mar-cidus ’slapp, matt’ , fht. maro ’bräcklig’= ags. mearu,
fir. marb, ncymr. marw ’ död’ m. m. Men i betydelsen ’matta’, ’försvaga’
förbands papaivo äfven med objekt som avopazuýp (àvdpantiy o’ èµápave
hymn. ad. Merc. 140), es (nós ëtλys öfels papávat Oed. T. 1328) eller
med subjekt som φλόξ (αὐτὰρ ἐπεὶ κατὰ πῦρ ἐκάη καὶ φλὸς ἐμαράνθη Ι 212) ,
πυρκαϊή (τῆμος πυρκαϊή εμαραίνετο, παύσατο δὲ φλόξ Ψ 228). Jfr härmed lat.
marcidus sol. marcidi oculi, find. markú ’solens aftagande’, ’förmörkelse ’,
hvartill kanske ock fsl. mraku (st. * mor-ko-) ’mörker’, mrük-na-ti ’blifva
mörk’ o. s. v.¹. Find. mar-ká- ’förmörkelse ’ förhåller sig till av. mahrka-
(af *már-ka-), marka- (=mar-ká-) ’ död’, eg. ’ afmattning’, lat. marc-idus
1 Möjligt är dock, att de slaviska orden utgå från en annan grundbetydelse (jfr J.
Schmidt Voc. II, 26, 132 , Miklosich Et. Wbch d. slav. Sprachen 191 ). Isl. myrkr etc. är
ej lanadt från slaviska språk (Tamm Svenska ord belysta etc. 19). Det kan sammanhänga
med gr. μορίστω ’svärtar (κακῷ μεμορυγμένα καπνῷ ν 435).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
