Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Egyptierna sjelfva berätta att redan Osiris vid
sitt hof underhållit ett stort antal musieerande personer,
och Isis hade diktat sånger, hvilka skulle
befordra dygden. Vidare förtäljes om Thaut och Hermes
(båda motsvarande Merkurius), att den förre uppfunnit
den tresträngade lyran och benämnt dess strängar
vinter, vår och sommar; den sednare gaf lyran flera
strängar och uppställde ett verkligt tonsystem.
Hermes hölls af egyptierna i stor ära, och hans verk
öfver lagar, vetenskaper och konster förvarades i
templen af prestema. Dessa böcker kringburos vissa
dagar af presterna, under högtidlig sång. Vid
Dianas fest afsjöngos festliga sånger, hvarjemte männema
blåste flöjt, och qvinnoma rörde ringpukan (ett slags
tamburin). Deras instrumenter voro: den sexsträngiga
lyran, flöjten, ringpukan, sistram m. fl. (se bil.)[1]
Någon notskrift var ej känd hos egyptierna; såväl
deras verldsliga som tempelsånger gingo traditionsvis
öfver från slägte till slägte, hvilket låter sluta till
deras enkelhet samt derjemte torde innebära orsaken
hvarföre ingen fornegyptisk melodi hunnit till oss;
ty den egyptiska musikens inre och yttre beskaffenhet
är oss helt och hållet förborgad?
Alexander den Store gaf det nationellt egyptiska
en ny gestalt, i det han införde grekiska konster och
vetenskaper. Den sjunde Ptolomäern använde ett lika
besynnerligt som grymt medel till att upplifva konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
