- Project Runeberg -  Handbok i Musikens Historia från Fornverlden intill Nutiden /
30

(1862) [MARC] Author: Carl Vilhelm Bauck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltiden - Hucbald - Guido

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väl melodiens torrhet, som stämsatsens tomhet, jemte
de missljudande qvintföljdema, göra hans
tonsätt-ningsförsök nästan olidliga för vår tid. Den hederlige
patern försäkrar icke dessmindre: “Man skall ur denna
tonblandning finna en ljuflig samklang uppkomma.[1]

Detta var. emellertid det första försöket till
harmoni, den första tillstymmelsen till kontrapunkten.
Det utföll icke serdeles lyckligt, men början var
likväl gjord.
Guido.


Innan man emellertid med allvar kunde tänka
på harmonien och på utvidgandet af kyrkosången
öfverhufvud, var det af högsta vigt att ega en
tydlig och bestämd notation, ty neumerna medförde, helst
före liniernas införande, så mycken obestämdhet och
flertydighet, att det gafs lika många varianter af en
och samma melodi, som det gafs sångmästare. En
väsendtlig förbättring i detta hänseende gjordes af
Guido af Arezzo, en benediktiner, som uppträdde ett
sekel efter Hucbald, eller i början af 1000-talet och
med rätta räknas bland konsthistoriens märkvärdigare
personligheter. Denne förståndige man insåg att
kyrko-sångare ej kunde bildas på den teoretiska
spekulationens, utan på praktisk väg, och en bättre metod
än man förut egt, var han nog lycklig att uppfinna.
Men hans största förtjenst består uti tonskriftens
förbättring. Någon notskrift kom ännu ej i fråga, man
kände ännu blott de gregorianska bokstäfverna och


[1] Äfven begagnade Hucbald en ny, af honom sjelf uppfunnen
tonskrift med många linier, mellan hvilka han satte textorden;
denna tonskrift har dock aldrig sedan kommit i bruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:53:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bwmuhist/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free