Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltiden - Trubadurer. Minnesångare. Mästersångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moderna utvikningar. Det sunda natursinnet hade
hastigare träffat det rätta, än den lärda klyftigheten.
För öfrigt böra trubadurerna (af italienska ordet
trovare, uppfinna,) ej förblandas med Jonglörerna
(joculatores, gycklare), hvilka af sången egentligen blott
gjorde ett handtverksyrke, då trubadurerna deremot,
såsom vi sett, idkade denna konst såsom sådan,
eg-nande sig både åt skaldekonsten och musiken och
sjelfva föredragande sina skapelser. Harpan var deras
älsklingsinstrument; dock hände ofta, att trubaduren
sjelf icke var mäktig detsamma, och i sådant fall
åtföljdes han af en jonglör, som ackompagnerade honom.
Trubadursången öfvergick snart till Tyskland,
der den odlades af de s. k. Minnesånger (Minne
betyder kärlek). Äfven dessa voro mestadels riddare,
eller åtminstone adliga krigare, som delade sin lefnad
mellan krig, andakt och kärlek, samt, likasom
trubadurerna, på en gång voro skalder, tonsättare och
sångare, emedan deras natursinne ej hade begrepp
om något skiljande af dessa lyrikens arter. Äfven
vid de tyska hofven föranstaltades till furstames och
damernas förlustelse stora täflingar, men med långt
mera allvar, hvilket bevisas af det berömda
Minne-sångarkriget på Wartburg 1207, hvarvid den
besegrade sångaren, Wolfram von Eschinbach, t. o. m. skall
hafva dömts till döden. Minnesångames äfventyr
öf-vergå stundom äfven på mythens område, t. ex. i
den romantiska sagan om Tannhäuser, som efter ett
års vistande i Hörselberget (i Thllringen) hos
gudinnan Holda, Fomtysklands Venus, uppträdde vid en
sångtäfling inför landtgrefven af Thuringen med så
hedniska åsigter i kärleksväg, att han dömdes till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
