Handbok i Musikens Historia från Fornverlden intill Nutiden / 79 (1862) Author: Carl Vilhelm Bauck Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Operans första män - Scarlatti och hans skola

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motsvarande olika stilarne. Många nya former
skapades; instrumentalväsendet, äfvensom den högre
sångkonsten och den moderna harmoniseringen började
utveckla sig och till följd häraf äfven de moderna
tonskalorna. Förtjensten att hos tonkonsten hafva
framkallat detta nya lif, tillhör obestridligen Italien.

Scarlatti och hans skola.

Vid slutet af 1600-talet uppträdde operans
reformator, Alessandro Scarlatti, elev af Carissimi, född
1650, död 1725. Scarlatti, lika stor i sin
verksamhet för kyrkan som för scenen, var stiftare af
Neapolitanska skolan, som sedan frambragte så många
utmärkta konstnärer. Denne snillrike man
framlyf-tade den italienska sångens behag, utbildade och
förädlade recitativets och arians former samt skiljde dem
bestämdare från hvarandra; genom honom erhöll arian
ock den bekanta uppställningen i två delar, med ett
da capo: en form som bibehöll sig ända till Glucks
tid. Åfven uppfann han det obligata
(instrumentera-de) recitativet, samt införde violinqvartetten i
orkestern. Derjemte anses han vara den förste italienare,
som skref någon egentlig ouvertyr, ty dittills hade
man till operorna användt ouvertyrer af Lully. Man
kan säga, att Scarlatti upptäckte denna rika åder af
naturligt flytande melodi, hvilken i det följande
seklet vexte till en mäktig ström, som hvälfde sina
praktfulla vågor genom Europa. Det nu tilländagående
seklet hyllade ännu det sublima, det storartade, en
efterklang af kyrkomusikens klassiska period under
Palestrina; med 1700-talets början inträder det popu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>