Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Italienska Operan i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi hafva förut nämt, att arierna vid denna tid
utgjorde hufvudbeståndsdelarne af operan. Detta var
en följd deraf, att operan i stället för dramatiskt
ut-preglade karakterer endast skildrade allmänna
situationer och känslor, och deraf kom ock ariernas
stereotypa form. Ofverallt, der en situation lät sig
utmåla, kunde man med visshet påräkna en aria, vore
den än så störande för handlingen. Hämnaren
lyfter sitt svärd, men innan hugget faller, sjunger han
en i sina två delar med da capo fullständigt
utarbetad aria[1]. Sångaren såg sig naturligtvis ur stånd att på
ett förnuftigt sätt fylla denna orimliga paus i
handlingen, och häraf uppkommo dessa intet betydande
operagester, hvilka fortplantat sig ända på vår tids sångare.
Dessutom hade detta arieväsende den verkan, att
hjeltarne liksom götos i stående former. Till de
stormande deklamatoriska arierna behöfdes en rasande
tyrann, till de prunkande koloraturpartiema en
Zeno-bia eller Semiramis, till de Bmäktande
andantesatser-na en menlös älskarinna, o. s. v. Dessa figurer voro
en gång för alla faststående, och efter dem tillskars
hela pjesen. På detta sätt äro de fiesta’ den tidens
italienska operor — äfven Händeis — organiserade.
Det var naturligt att äfven Hasse icke alldeles
skulle kunna undvika den enformighet, som häraf
var en följd. Dock utmärker sig hans musik genom
en ganska behaglig, alltid naturligt flytande melodi;
hufvuddraget är en högstämd känsla af storartadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
