- Project Runeberg -  Handbok i Musikens Historia från Fornverlden intill Nutiden /
136

(1862) [MARC] Author: Carl Vilhelm Bauck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Den franska stora Operan, forts. Rameau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Återkommen till Paris, uppförde han der vid 50 års ålder
sin första opera: Hyppolite et Aricie, som väckte en
oerhörd sensation. 1 böljan hade man möda att vänja
sig vid denna art musik, hvilken, ehuru till tonen
beslägtad med Lullys, dock tillika innebar flera
frem-mande elementer. Men de nya melodiska
vändnin-garne, dans-airemas ovanliga form, harmoniens
styrka, akkompagnementets rikedom (för den tiden) voro
nyheter, som hos åhörame snart framkallade allmän
hänförelse. För texten hade han måst förbinda sig att
betala 50 louis, men vid första repetitionen föll poeten
honom om halsen och sönderref skuldförbindelsen.

Efter denna opera kom les Indes galantes, som
behagade ännu mera. Rameau uppförde i allt 16
operor af sin komposition, ehuru han böljat så sent
och deijemte under de sista 10 åren af sin lefnad
dragit sig tillbaka från scenen. Han var den förste,
som använde klarinetter i orkestern, nemligen i
operan Alanthe et Céphire, uppförd år 1751.

Rameau dog år 1764.

År 1752 skedde en betydande innovation med
stora operan. Italienska operister kommo nemligen
till Paris för att gifva föreställningar i Académie
royale samt debuterade samma år med la Serva-
padro-na, opera bufla af Pergolese. Deras stora framgång
framkallade många motståndare och vid denna tid
började striden mellan Buffonister och Lullister. År
1764 fingo de sednare ett afgjordt öfvertag, och
ita-liename återvände till sitt hemland. Dock hade
deras verkande i Frankrike icke varit utan betydligt
inflytande, helst på den komiska operan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:53:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bwmuhist/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free