Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Gluck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konservatorium, elev af Leo och föregången af ett
stort rykte. Han beskyddades och uppbars af Glucks
motparti, och sålunda uppkom nu den berömda strid,
som delade Paris i två stora fiendtliga partier,
Gluckister och Piccinister. Striden innebar en vigtig bety-
delse, emedan den ej, såsom vanligt, fördes mellan
personer, utan mellan principer.
Sedan Eameau hade Frankrike icke egt någon
tonsättare i den stora operastilen. Man hade derföre
vändt sig till Italienarne och efterhand uppgifvit hop-
pet om att se den heroiska operan åter upplefva.
Då uppträdde Gluck och bringade den till en både
förut och efteråt okänd höjd. Hans skarpa och djupa
förstånd är den hufvudsakligen ledande kraften i
hans musik, och då andra komponister mera än Gluck
förmå fängsla fantasien och känslan, hade ingen före
honom framställt så bestämdt individualiserade, skarpt
begränsade karakterer, hvars genomförande aldrig
tillät honom någon koncession åt rent musikaliska
eller exekutiva effekter. Denna karakteristik sträc-
ker sig ända till enskilda momenter i talet, det han
med storartad sanning öfverflyttade i tonspråket, och
man kan säga att Glucks melodier egentligen äro en
i musikens rike försatt deklamation, som med ordet
täflar i uttryckets kraft och bestämdhet. För att
vinna värdiga ämnen för dessa framställningar, valde
han sina texter företrädesvis ur antikens storartade
verld, som erbjöd skildringen af mäktiga och natur-
sanna lidelser. Men denna antika höghet, denna
skarpa konturteckning, denna plastik, med ett ord,
medgaf ej det smältande behag, ej de rundade musi-
kaliska former, som man beundrade hos italienarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
