- Project Runeberg -  Handbok i Musikens Historia från Fornverlden intill Nutiden /
252

(1862) [MARC] Author: Carl Vilhelm Bauck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Den stora franska operan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svårigheter lyckades bringa sin stora heroiska^ope-
ra la Vestcde på scenen. Detta storartade verk gjor-
de epok och gaf ny lyftning åt den franska operan,
så mycket mera afgjord, som stilen i denna musik
så väl öfverensstämde med den heroiska andan i det
första franska kejsardömet. Spontini hade förnekat
sina italienska traditioner, för att i tankarnes adel
och enkelhet samt det helas storartade anläggning
söka sina effekter: det var Gluck, som hade verkat
denna vändning i Spontinis riktning, och hvilken
han sedan valde till sin ledstjerna; i hvilken anda
han uppfattat sin förebild, synes framför allt af de
förträffligt deklamerade recitativerna och de prakt-
fulla körerna. Två år sednare uppförde han sin an-
dra opera Fernand Gortez, som täflade med Vestalen
och likaledes vann lifliga sympatier. Hans tredje
opera, Olympie, gafs år 1819 och var arbetad efter
samma grundsatser som de både föregående, men
icke efter de förändrade tidsförhållandena: kejsardö-
met, heroismens epok, var förbi, restaurationen hade
inträdt, och fransmännen visade ej mera några sym-
patier för det nya Spontiniska verket. Det var
Rossini, den smältande melodiens, den yppiga kolo-
raturens man, som nu skulle fatta spiran i den mu-
sikaliska verlden.

Spontini öfvergick nu till Berlin, dit han såsom
generalmusikdirektör af K. Fredrik Wilhelm 111 blif-
vit kallad. Han författade der de präktiga hofope-
rorna Nurmahal och ALcidor samt slutligen den re-
dan svagare Agnes von Hohmstaufen. De obehagliga
förhållanden, i livilka till en del hans häftiga lyn-
ne hade invecklat honom, föranläto honom att 1842

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:53:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bwmuhist/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free