Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Den nyare italienska operan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mansmälter här med den finaste sällskapston, den
mest utsökta elegans.
Omedelbart efter Eossini uppträdde den nya Se-
rians, den smäktande känslans representant: Vincenzo
BéUini. B. egnade sig uteslutande åt den tragiska
operan, ehuru han ingalunda lyckades eller troligen
ens sökt att hos densamma ingjuta en verklig tra-
gisk anda. Uti hans sentimentala, och oaktadt en
viss slapphet oftast behagfulla melodi döljer sig icke
dess mindre en glödande passion, hvars stegring isyn-
nerhet betecknas genom koloraturens ökade bravur.
Att ur denna dolda gnista utveckla ett lidelsefullt
flammande uttryck, är sångerskornas uppgift, som
isynnerhet af Giuditta Pasta, för hvilken han skref
sina stora sopranpartier, löstes med stort mästerskap.
I denna punkt koncentrerar sig Bellinis sträfvande, och
allt (annat behandlas underordnadt: hans körer inne-
hålla merendels blott melodien unison eller i oktaver,
hvilken innovation är betecknande för den italienska
konstens förfall, och föga är att säga om tonstyckenas
artistiska faktur. Den märkbara enformighet, som blef
en följd af allt detta, döljes dock merendels lyckligt
under de framställandes konst och den aldx*ig åsido-
satta beräkningen på de vokala effekterna.
Bellini var född den 3 No v. 1803 i Catanea på
Sicilien och gjorde sina studier hos Zingarelli. Be-
dan hans första operor mottogos gynsamt, och iZ Pi-
rata, skrifven för Milano, var det som grundläde hans
rykte. Hans öfriga berömdaste verk äro: la Stramera,
I Monteccki ed i Capideti, la Sonnambula, Norma och
Beatrice di Tenda. Kort efter fulländandet af sin
sista opera I Puritani, skrifven i Paris, afled han re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
