Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lappland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erhålles mångdubbelt mera från de naturliga ängarna än från de odlade.
Mejerihandteringen har vunnit betydlig framgång, och mycket smör utföres till
landets sydliga delar. Fisket är en ej oväsentlig näringskälla. Floderna och
de talrika sjöarna äro rika på abborre, som här uppnår en ovanlig storlek,
laxöring, gädda, lake, sik och harr. Lappland är utan gensägelse Sveriges på
villebråd rikaste landskap. Älgar förekomma talrikt i södra Lappland och
jagas där både på tillåten och, om än i all hemlighet, på otillåten tid.
Skogsfågel skjutes i mängd i nordligare trakter, och ripfångsten i flera af
fjälltrakterna är af stor betydelse. En stor roll spelar afverkningen af skog i Lappland,
där god förtjänst erhålles vid timrets utdrifning och nedflottning. Endast få
bönder hafva numera skog att sälja, enär hemmanens skogar under lång tid
varit utsatta för hänsynslös sköfling. De största skogsägarne äro nu kronan,
som besitter omkring tre millioner hektar, samt sågverksbolagen och
kommunerna. Tjärbränningen är en ej obetydlig inkomstkälla, men idkas på de
flesta ställen efter gammaldags metoder.
Lapplands största rikedom näst dess skogar ligger i dess »outtömliga»
förråd af järn och andra metaller. Främst bland järnmalmsfälten står
Malmberget vid Gellivare, där malmarean är beräknad till nära 250,000 kvm. och
där år 1894 ur 8 brytningsställen upptogos nära 800,000 tonn malm eller mer
än en tredjedel af all i riket bruten järnmalm; nästan all denna malm bröts
»i dagen» eller ofvan jord. Ännu större och för brytning vida lättare åtkomliga
äro malmtillgångarne i de omkring 8 mil nordnordväst om Gellivare mellan
Kalix och Torne älfvar belägna malmbergen Kierunavaara och Luossavaara,
som tillsammans bilda ett malmfält med dubbelt så stor yta som Gellivares.
Ruotevare järnmalmsfält norr om Kvikkjokk uppskattas till 300,000 kvm.
Både järnmalm och kopparmalm förekommer vid Svappavaara 6 mil norr
om Gellivare, och kopparmalm dessutom vid Sjangeli sydväst om Torne
träsk och nära norska gränsen. Silfvermalm bröts före midten af 1600-talet
i rätt stor skala vid Nasafjäll på riksgränsen strax söder om polkretsen samt
något senare vid Alkavare 5 mil nordväst om Kvikkjokk med flera
ställen. Dessa malmrikedomar ha i det hela taget endast föga kunnat
tillgodogöras på grund af bristen på samfärdsmedel. Den korta tid Gellivarebanan
varit i verksamhet har emellertid varit tillräcklig för att visa, ätt
banans beramade fortsättning förbi de viktigaste malmfälten fram till norska
kusten skulle skapa en storartad affärsverksamhet i dessa nordliga trakter.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
