Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfru Lena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han har förrådt det åt fröken och hon har själf varit
närvarande och sett och hört allt. Det var detta hon
ville säga mig», sade Seldén.
»Nå?» frågade jag dödligt förskräckt.
»Hon har visat mig på porten», svarade han med
ett bittert leende», och jag reser i denna dag; men
säg — du vet hvem — att jag kommer igen — att
jag skall tillkämpa mig hennes hand — att hon skall
vara mig trogen, ty blott för henne lefver jag. Fröken
Beata har mitt hedersord på, att jag ej skall skrifva
till Gunilla, därför måste jag anlita detta medel att
sända henne mitt farväl».
Några senfödda förgät-mig-ej, hvilka han
föregående afton fått af Gunilla, stodo i ett glas på bordet,
han delade buketten i två lika delar.
»Till henne!» hviskade han med möda och vände
bort sitt vackra, bleka ansikte, samt gaf mig en vink
att gå.
»Farväl, herr magister! Är det ej något bud till
löjtnanten?» frågade jag.
»Jo», sade han och vände sig om, »säg honom
att min mors hus vid hvad tid som hälst står öppet
för min väns trolofvade brud».
Han räckte mig handen och gråtande framförde
jag Gunillas hälsning.
»Hon måste hålla ut! Du får ej narra henne att
fly!» ropade han. »På hennes rykte får ingen skugga
falla! ... Säg henne, att hon genom Filip skall få bud
från mig...»
Vi afbrötos af en piga, som bad mig genast komma
in i hushållerskans rum, där kantorns dotter, Gustafva,
väntade på mig. — Gustafva var Granbergs utvalda.
Hvad kunde hon vilja mig?
Med bleka, förstörda drag kom hon emot mig och
bad mig låsa igen dörren, innan hon sade sitt ärende.
Därpå underrättade hon mig under snyftningar och
tårar, att fröken Beatas ärende till prosten bestod i
att taga ut lysning för mig och Granberg. Därför hade
denne fått befallning att medfölja, utan att underrättas
om ändamålet med sin färd. Grefve Axel hade för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
