Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En lycksökare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Herr Tallkvist!» upprepade han vänligt
förebrående», jag trodde att vi förra söndagen lade bort
titlarne; jag fick lof att säga Alma, och hon lofvade
säga Ernst».
»Ack ja, nu minnes jag det! Ernst är ett riktigt
fint namn, hvem kunde hitta på det åt honom?» Alma
drog sig åt sidan för att lämna sin beundrare plats
att gå bredvid sig på sandgången, som förde till en
mindre besökt del af parken.
»Det gjorde min mor», upplyste han helt glad
öfver att hans namn föll henne i smaken, och i det
han tog ett litet danssteg, för att komma i takt med
hennes små fötter, fortsatte han: »Min mor var rätt
bildad; hon höll sig med böcker från fru Tannes
lånbibliotek, där äfven allt bättre folk lånar romaner.
Kort innan jag kom till världen hade hon läst ’En
nyckfull kvinna’, där hjälten heter Ernst, och hon blef
så förtjust i honom, att jag fick hans namn».
»Nej, så intressant! Den boken får jag visst läsa!»
»Jag skall låna den hos fru Tannes», erbjöd Ernst
ifrigt, tagande ett nytt danssteg. »Men då vi nu
kommit in på kapitlet om romaner och kärlek, så kunde
Alma nu, när vi äro så här bra allena och för oss
själfva, säga om hon sedan i sitt hjärta tänkt på, hvad
jag i söndagskväll hade dristigheten säga om min
kärlek?»
»Jag lofvade ju ej svara därpå i dag», svarade hon
undvikande.
»Nej, men se, Alma, tiden är så rysligt lång, när
man skall gå och vänta på sin lycka, det går ej rätt
bra att arbeta när hjärtat kväljes af fruktan och hopp»,
sade han nästan missmodigt.
»Åh, den som lyder under andra, får allt arbeta
lika bra om hjärtat är plågadt eller ej»,
»Almas hjärta har visst aldrig känt kärlekskval,
annars talade hon icke så».
»Jag skall säga Ernst, att den som kommit i en
sådan ställning som jag, får ej låta kärleken springa
af med sig i otid. Min far var tjänsteman, statens
postförare, min syster är gift med en kustsergeant och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
