Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Omkastade strömmar; polariserade mottagningsapparater; snabbtelegrafering; Wheatstone's avtomatiska telegraf; Siemens polariserade mottagningsapparat för Indo-Europeiska telegraflinien; dubbelstiftsapparaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•280
det af ström, äfven efter det att strömmen åstadkommit häfstångens omkastning
åt ett visst håll, eller insläpper man i linien endast så mycket ström, som nätt
och jemnt erfordras för häfstångens omkastning. I förra fallet säges man arbeta
med permanenta (omkastade) strömmar, i det sednare med ögonblickliga, vare
sig galvaniska strömmar eller induktionsströmmar.
De punkter m och n, fig. 163, som utmärka den strömstyrka, vid hvilken
mottagningsapparatens häfstång öfvergår från det ena läget till det andra, äro,
der man för telegraferingen använder omkastade strömmar, i allmänhet belägna
på hvar sin sida om strömstyrkans noll-linie och kunna ligga ganska nära
intill denna linie, utan att, såsom vid telegrafering med enkel ström,
teckenförlängning derigenom förorsakas. Vid telegraferingen med omkastade strömmar
kommer nemligen strömstyrkan, efter att hafva uppnått sitt positiva eller
negativa maximibelopp, att hastigare nedgå till 0, än när urladdningen är endast
spontan, i hvilket sednare fall strömningen inom mottagningsinstrumentet aftager
så mycket långsammare, i den mån strömstyrkan närmar sig noll (se fig. 159,
- sid. 263).
Används nu den positiva strömmen för den neddragning af ankaret, som
har till följd, att teckenbildningen inom mottagningsinstrumentet tager sin
början; så åstadkommes ankarets tillbakakastning medelst den negativa strömmen,
hvilken alltså åvägabringar upphörandet af teckenbildningen. Man kan benämna
den förra strömmen skriftström, den sednare omkastningsström.
Arbetar man då med permanenta (omkastade) strömmar, måste den
skriftström, som insläppes i linien för att inom mottagningsapparaten åvägabringa
en prick, visserligen bringa upp strömstyrkan ofvanom den i den grafiska
framställningen (fig. 163) med m utmärkta punkt, vid hvilken häfstången kastas
öfver i det teckenbildande läget; men utöfver denna punkt kommer
strömstyrkan att höja sig mindre, än när skriftström blifvit insläppt i linien för
bildandet af ett streck. Den förra strömmen, såsom varande af kortare varaktighet,
hinner ej åvägabringa så hög uppladdning som den sednare. Under antagande,
att omständigheterna äro sådana, att spontan urladdning ej hinner fullbordas
under intervallerna — hvilket beror dels af telegraferingshastigheten, dels af
liniens laddnings- (och urladdnings-)tid — kommer nu omkastningsströmmen
att inträda i linien, när hon innehar i ena fallet en mindre i det andra en
större mängd (positiv) laddning. I förra fallet åtgår jemförelsevis mindre tid,
innan den negativa inströmningen af elektricitet (från mottagningsinstrumentets
jordplåt) vidtager; och följaktligen uppnår då denna inströmning förr den af
punkten n (fig. 163) antydda styrka (= rörelsehastighet hos de elektriska
partiklarne), vid hvilken häfstången kastas tillbaka från det teckenbildande läget.
Den teckengifning, som afser bildandet af ett streck, föranleder alltså en
teckenbildning, som fortgår äfven under en del af den för mellanrummets bildande
afsedda tidsintervallen; strecket blir följaktligen förlängdt ett stycke in på det
område, som skulle tillkomma mellanrummet.
A andra sidan kommer ock en omkastningsström af längre varaktighet att
förorsaka en längre ned belägen minimipunkt (fig. 163), d. v. s. en starkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
