Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Chydenius, hans lefnad, verksamhet och skrifter samt plats i Finlands historia af E. G. Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hade Chydenius i fiskerideputationen vid flere tillfällen med
fasthet bevakat det allmännas rätt gent emot kommersekollegium,
som genom oförsvarlig efterlåtenhet åsamkat staten förluster, så
utmärkte sig hans yrkanden äfven i andra liknande frågor för
allvar och stränghet, särskildt med afseende å tullarrendesocieteten,
vexelassocierade och riksråden.
Beträffande tullarrendesocieteten framhöll Chydenius d. 21
Sep t. 1765. i prestaståndet såsom sin åsigt, att man utginge från
ett orätt begrepp om iides publica, då man fordrade att riket
obrottsligen skulle hålla sina förbindelser mot private, men icke
omtalade huru desse ej hållit sina förpligtelser mot riket. Ingen
borde tillgodonjuta kontrakter med riket längre tid än han
upp-fylde sina skyldigheter och främst sin undersåtliga trohetspligt.
När uti en fri stat medborgare sätta sig till sammans att inom
sig samla myndighet och penningestyrka, så biifva de med tiden
en öfvermagt, under hvilken alla andra oförmärkt biifva trälar.
Talaren ville ej säga, att så med tullarrendesocieteten skett, men
som riket hade känning af en dylik hos några medborgare samlad
magt, fordrade försigtigheten att i tid taga sådana mått,
hvarige-nom en sådan styrka skingrades och dess påföljder kunde
före-kommas. Nationen hade beklagligen blifvit nog fallen för
korruption, hvarför det vore så värdigt som nödigt för riksens ständer
att i möjligaste måtto stänga ådrorna dertill. När det var kändt,
att någre private visste att komma åt hvad som för kronans behof
sammansköts, var det ej underligt, om beredvilligheten att
kontri-buera .skulle hos allmänheten aftaga*).
Ännu strängare yttrade sig Chydenius med afseende å
vexel-associerades sak. I stora deputationen föreslog han den 7 Juli
1765 alla till saken hörande handlingars publikation, på det att
allmänheten och framtiden måtte se, att de anklagades försvars-
allmänna besvärsdeputationens protokoll den 15 Aug. och 9 Okt. 1765, 10,
21 och 25 Mars, 23 Maj och 23 Juni 1766; fiskerideputationens protokoll d.
3 och 4 April, 27 Juni samt 5 Juli 1765. I förbigående må här anföras ett
af Chydenius i allmänna besvärsdeputationen fäldt yttrande. Den 9 Okt. 1765
öfverlade deputationen om frågan huruvida långt ifrån stad boende allmoge
finge hålla egna glasmästare. Borgmästaren Kiörning, som varit synnerligen
ifrig för stapelfrihets förunnande åt de norra städerna, kämpade nu lika
if-rigt för handtverkstvång och utlade, huru glasmästarena i städerna ej kunde
hafva sin utkomst, derest allmogens begäran skulle villfaras; slutligen skulle
sålunda allt handtverk idkas på landet. Chydenius svarade härtill, att
städernas privilegier ej voro och ej kunde vara af sådan beskaffenhet, att alla
omkring boende måste taga sina behof derifrån. ,,0m vi skola taga fönster
och rutor ifrån städerna, hvarför icke äfven skor och strumpor? Jag vet
exempel, att en handtverkare, som ej fick idka sin näring på landet utan blef
nödsakad att flytta till staden, der blef en tiggare och hela landet [-[landsorten]-] {+[lands-
orten]+} blef lidande“. — Fryxell uppgifver i sina Berättelser ur svenska
historien XLI delen, sid. 76 Chydenius såsom en bland manufakturkontorets
försvarare, men detta beror uppenbarligen på misskrifning.
*) Prestaståndets protokoll d. 21 Sept. 1765. Jemför om tullarrendet
Malmström, Sveriges politiska historia, V, sidd. 356, 357; Fryxell,
Berättelser ur svenska historien XLI, sidd. 82—84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
