Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vederläggning af skriften der skråämbeten på olika tider blifvit olika ansedda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan täfla om företrädet, 10 de sämste nödgas lemna en näring, den
dem omöjligen föda kan, och på annat sätt söka sitt uppehälle. Men
deremot under skråinrättningen kunna dessa 30 genom öfverenskommelse
stegra arbetslönen till 50, ja flere procent, och lefva makligen; de tvinga
allmänheten att med dryg kostnad ej allenast föda 10 lättingar, utan
äfven på andra ställen mista den nytta, de i vårt folkfattiga land
åstadkomma kunde och borde.
7:o.
Af de lagar, förordningar och privilegier, som tid efter annan af
höga vederbörande till skråembetens befrämjande utfärdade blifvit,
följer ej annat, än att framfarna regeringar trott dem vara nyttiga och
nödiga. Skulle de, som nu magten hafva, finna saken annorlunda, så
kräfver deras ömhet och hulda omvårdnad för fäderneslandet, att
annorlunda stadga.
Ekonomiska lagar göras ej för evärdeliga tider; de förändras efter
tid och omständigheter, om eljest hushållningen uti en stat skall vinna
uppkomst, tillväxt och bestånd. En fri svensk undersåte vördar
öfver-het och lagar, men talar utan fruktan och efter bästa öfvertygelse om
allt, hvad landets hushållning och medborgares väl befordra kan. En
mild och rättvis öfverhet kan ej annat än med nådigt öga sådan
nitälskan anse, Om de författningar, hvilka de lagstiftande i
välmening och med goda skäl tid efter annan till förbättrande af rikets
hushållning vidtagit, nödvändigt i följderna skulle finnas de nyttigaste, så
borde intet rike i verlden vara mer lyckligt och florerande än Sverige.
Och hvad slutligen det angår, att detta som ett stånds
privilegium ej vidröras eller förändras kan, så är här ej frågan om sakens
verkställande, utan om dess förhållande; eljest är det en märklig
skil-nad emellan ett helt stånds gemensamma privilegium, och de
förmåner, som i vissa afsigter någre af dess ledamöter lemnade blifvit.
Är det borgareståndets egentliga rättighet, att en och hvar af
dem vid dess näring skyddas och handhafvas skall, så är det hvar
svensk undersåtes rättighet, att kunna blifva borgare och föda sig
genom borgerlig näring, (hvilken honom aldrig, utom dess ja och
samtycke betagas kan, och han aldrig afstå bör).
Betraktas det lofliga borgareståndet som en fjerdedel af den
lagstiftande magten, så är man så öfvertygad om dess oveldiga kärlek
för fäderneslandet, som riksens nu församlade ständer derföre
allmän-neligen vördas och älskas. Skulle några eller flere af ståndets
ledamöter besitta en för hela riket skadlig befunnen förmån, så lära de
upplyst finna, att denna förmån är äfven för dem sjelfva skadlig. Ty
om en lem af en kropp drager den näringssaften till sig, hvarmed
flere lemmar underhållas borde, och växer i proportion af den öfriga
kroppen för stor, så trånar kroppen bort, och denna lemmens allt för
frodiga tillväxt är så skulden till hela kroppens och följaktligen sjelfva
denna lemmens undergång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
