Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Italia la bella.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som en varnagel, alltid stå öppna. Värst av allt är, att
åtskilliga bland de personer, som göra sig skyldiga till dessa
ohyggliga alster, ha god avsättning för sin »konst».
Det är intressant med en stor tradition men – »det är
tusan så ansvarsfullt», som det heter.
I Florens träffade jag för första gången tillsammans med
italienare. De föreföllo älskvärda, vänliga och barnsliga.
Stundom tyckte man ju, att deras lidelsefulla natur kom till synes
litet i onödan, som då mannen i den italienska familj vi gästade,
endast för att beskriva en obetydlighet satte upp alla tio
fingrarne i vädret, beväpnade med mycket långa naglar,
rullade vilt med ögonen och visade alla sina stora, vita tänder.
Ibland försökte han också överbevisa oss om att konsten,
innan han visat världen hur det borde målas, saknat pricken
över i. Men däri lyckades han inte fullt så bra.
Där i familjen fick jag tillfälle att vädra det lilla jag lärt
mig av språket. Visserligen hade jag översatt en del, men
att tala var åter en helt annan sak. Dock gick det snart
ganska flytande. Interiören hos det gästvänliga herrskapet
var mycket slarvig och rent anskrämligt ful, som i de flesta
medelklasshem jag sett i Italien. Men deras välvilja var tydlig,
och då komma de »vackrare vardagsvarorna» i andra rummet.
Mest vistades vi i kyrkor och museer. Men på de få
dagar vi uppehöllo oss i Florens, kunde jag endast få ett tätt
sammanpressat konglommerat av all den konst och skönhet
man i all hast försökte smälta, och som först vid senare och
lugnare besök löste sig till fristående och personliga intryck.
Och så en vacker dag togo vi farväl och startade till Rom.
»Det var en härlig resa. Ej för hett. Hela tiden havet på
ena sidan, bergen och kullarna i blå dimmor; vinrankorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
