Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Må krigarn gälla högt, men mänskan gäller
Inför den högste likväl vida mer;
Uti den dom han öfver slägtet faller
Han icke krigaren, men mänskan, ser.
Midt framför ledet jag min klinga brutit; —
Rätt eller orätt, hvar en pröfve sig!
Ej någon kula jag mot folket skjutit,
Uppå min post man förr fått skjuta mig.
Sommelius begagnar sig af tillfället att utslunga ei*
af sina satiriska skildringar af det högadliga,
konservativa och reaktionära tänkesättet på denna tid: — Med
andan i halsen, upprörd och halfkväfd af ångest, med
sirlig chapeaubas och »i sig själf förbålt charmerad och
med stjärnor rikt ornerad» kommer Aristokraten iS^S’
efter en förtviflad flykt öfver bärg och backar undan
gatpojkar och pöbel inrusande till en gammal nåd och.
utgjuter för henne sin indignation:
Mobben väsnas, dräggen jäser
O, mon Dieu! Man marseillaiser
Hör på gatorna,
Högst gemena och vulgära,
Som påminna, på min ära,
Om de revolutionära
Barrikaderna!
Alla Nermans rutor springa
Uti Ålandsgränd och klinga
Emot stenarna;
Och till korta kom kansleren,
Ma foi, trots militären
Fick han ej i högsta sferen
Skydd mot lymlarna.
Att vi nu ej sitta trygga,
Tacka kunna vi de stygga
Aftonbladena,
Vår oppositions organer
Fria pressens coq-å-l’åner
Och vår tids republikaner:
Tidningsskrifvama. — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
