Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att ej nödgas lägga märke därtill som till en
egendomlighet — uttalandena om de »andliges» hänsynslöshet och
själfviskhet, deras byråkratiska afvoghet mot
folkupplysning och frihetsrörelser, i Sverige synnerligast under
den tid, då prestema som stånd voro ett politiskt parti,
hvarför man också efter 1865 långt mindre spårar dessa
mer eller mindre berättigade literära hugg och slängar.
Angående förhållandena i England yttrade Byron en
gång till Thomas Moore, »att prestema gjort religionen
mera skada än de vantroende», hvari Shelley instämde,
anseende, att den tidens uselhet hade sin rot i hyckleriet
hos hans lands presterskap. Huru Sommelius här i Sverige
med ett slags särskild tillfredsställelse hvässar sin penna
mot prestema i det för sakens, för den religiösa
toleransens skull så olyckliga Strauss-Hierta-målet, är redan
anfördt; i sina satirer sparar han ej häller orden för att
få sin teckning af herr pastorn, »som ligger på bolstrar
och hvilar sig trött», riktigt åskådlig, och riktigt i sitt
esse kommer han, då han låter »läsarepresten» för sina
bäfvande åhörare
»Slå helvetet upp på vid gafvel
Och visar oss andar, som ända till knän
Där vada precis som oskäliga fän
I pölar af fosfor och svafvel.
Se*n följer oss pastorn till himmelens port,
När först han med helvetet kända oss gjort
Och gett oss af den kvintessencen.»
Det torde ej vara utan skäl, som så många af desse
skaldenaturer, idealt lagda och hänförda af inre stora sy ner,
mången gång känt sig bortstötta af de andefattiga
predikningar, som de fått i stället för den kristendom, hvilken
omhvärfver, utvecklar och är en frigörande andlig makt,
som sträcker sig genom lifvets alla förhållanden.
Jag trifves icke i presternas sakristior,
Jag dyrkar min Gud i sanningens fria ljus —
ropar den liflige, åt fritänkeriet mest lutande Orvar Odd.
Talis Qvalis nar åt prestema följande hvassa strofer i
sina »Drömbilder»:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
