- Project Runeberg -  Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet /
85

(1889) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På en resa från Stockholm söderut utbrister Tegnér
äfvenledes i skandinavisk ton:

Svea, Dana, ljusa syskonpar,

Knyt med Nore din förenta flagga,

Låt den högt i molnen vagga,

Svaja stolt från dina masters skog.

Och långt sedan den skandinaviska rörelsen börjat
bli liflig, året innan det första studentmötet i Upsala,
skrifver han till Berzelius (se noten å föreg. sid.): »—
det blir nödvändigt att söka åstadkomma åtminstone en
skandinavisk förening i andan, då sedan den politiska
väl följer af sig själf–—.»

Franzén däremot, som redan 1794 skrifvit sin vackra
dikt till »danska sånggudinnan», låter denna några år
därefter följas af en annan, ännu innerligare: »Svea
till Dana»:

Omsider, Dana, äro vi då vänner,

I nattlig strid vi ej förvillas mer.

En vaknad visshet hjälmen af oss spänner,

Och jag en syster i min ovän ser.

Alt gammalt groll må skakas ur vårt sinne
Hvar blodig strimma plånas ur vår hand.

Och våra krigs och segrars hela minne
Förgå som röken af en slocknad brand.

Och under det Ling såsom frivillig strider i de danska
leden, besjunger Franzén i en längre dikt, med varm
sympati och beundran för de danskes tapperhet och
mod, slaget pä Köpenhamns redd 1801, och då hans
ofvan uttalade förhoppning om, att »hvarje blodig
strimma» skulle vara utplånad, slår fel, och kriget pa
nytt hotar att utbryta, tröstar han sig i dikten »Den
inre föreningen» med, att om också »folken må söndras
af skiftande makter», man dock ännu kan mötas i
tankens och andens, hjärtats och hoppets värld, och på
grund af denna världs faktiska tillvaro kan man altjämt
hoppas på, att de söndrade länderna åter skola enas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhfsis/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free