Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på det mest välgörande sätt» öppen för de studerande.
Studentlifvet i hvardagslag med all dess andefattigdom,
i samkväm, vid fäster m. m. skildras emellertid i en bok
från denna tid — delvis införd i Aftonbladet 1838 —
af A. W. Sillén; man rökte pipa — cigarr tyckes ännu
vara en ganska sällsynt lyx — snusade och drack punsch;
att »krympa» en hvar, som fått sig en ny hatt, käpp
eller annat nödvändighetstillbehör, tillhörde ordningen
för dagen; en typ för de »stilla i landena», en
informa-torsstudent, framställes sålunda: »han var klen, läng och
mager samt gick alltid med glasögon, hvilka han ej ens
om nätterna lade ifrån sig. Han sag alltid nedåt. Han
rökte ej tobak, men snusade så mycket mera, sällan ur
dosa, men merändels ur strut.» Ur den glada ungdomens
lif lämnas mången interiör i Rudolf Hjärnes skildring
från Upsala; men på 1820—30-talet hade dock ännu
ingen egentlig enhetskänsla studenterna emellan gjort sig
gällande; man var mera östgöte, småländing,
värmlän-ding än svensk, och studentfästerna präglades också af
detta. Sillén skildrar bland annat en 1 maj före
stu-dentkarnavalernas tid; med dessa inträdde en större
enande växelvärkan mellan de olika nationerna. Man
roade sig hufvudsakligast med att dricka sig rusig,
skråla och ställa till slagsmål, och dagen efter inlopp
alltid en mängd underrättelser »om ynglingar, som
till-bragt sin natt i rännstenen, portgången o. s. v.»
Ej underligt därför, om Aftonbladet tio år senare
med anledning af den skandinaviska fästen i Upsala 1
april 1848 med glädje anmärker, att den studerande
ungdomen »nu börjat höja sig — till och med upp j
politikens områdel» — —
»Om Upsala har jag ej annat att säga än
akademivakten i morse: ’att alt är tyst och stilla’», skref Geijer
1836 i ett bref till landshöfding Järta. En liten episod,
som passerade just vid denna tid, vittnar också om en ännu
orubbad tillgifvenhet till en sådan konservatismens
förkämpe, som Geijer då ännu var. — Då Geijer i maj
1835 återvände från riksdagen i Stockholm, där frågan
om indragningsmakten ånyo varit framme, skedde till
studentkåren ett upprop att samlas för att bringa Geijer
sin välkomsthälsning. Detta emottogs med entusiasm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
