- Project Runeberg -  Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet /
101

(1889) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att ej häller de norske sågo sig i stånd att komma;
de lämnade i stället ett förklarande svar, hvari de
uttala sina skandinaviska känslor så:

»Den Fölelse og Overbevisning, som Svensk og
Dansk alt laenge har havt og saa tidt fik Anledning
til at udtale for hinanden, luttre och befaeste ved
le-vende Ord i hverandres Midte, naerte Nordmanden alt
laenge ikke mindre staerk: som Skandinaver bör
Riger-nes Folk traede frem, som eet Folk i Aand skulle de
virke.»––

Det hufvudsakliga hindret för de norske
studenternas deltagande i mötet är emellertid synnerligt
betecknande: regeringen nekade dem att resa på statens
ångbåt till nedsatt pris. Under denna tids anspråkslösa
förhållanden — så olika de i studentkretsar sedermera
rådande — tyckas studenterna ha rört sig med långt mindre
tillgångar, och det är nästan rörande att i skildringar
från denna tid läsa om den oro, som rådde äfven bland
lundensarne, innan den vigtiga frågan om
befordrings-medel för resan blifvit utredd, och om det jubel, som
uppstod, då den danska komitéen lyckades erhålla den
aalborgska ångbåten »Iris» till nedsatt pris, på hvilken
resan med anlöpande af Sveriges kuststäder skulle
företagas, och på hvilken" lundensarne äfven skulle
embar-kera jämte 20 personer af »den bildade klassen» från
Skåne, hvilka skulle lätta för studenterna »de faelles
Omkostninger» och således spela rollen af ett slags
maecenater.

Det var dock ej endast den norska regeringen, som
visade sig motvillig mot studentmötesskandinavismen;
både i Sverige och Danmark visade sig samma
företeelse. Carl Johans kända fruktan för »demagogische
Umtriebe» kom honom att misstro skandinavismen, och
högst ogärna såg han dennas insteg hos det unga
släg-tet. Geijers försäkran om studenternas lojalitet hade
ingalunda förjagat hans misstroende mot alla
ungdomliga politiska rörelser. Dock åt nöj de han sig nu med
att till mötet sända ärkebiskop af Wingård och
justitie-statsministern exc. Gyllenhaal för att öfvervaka
ungdomens tal och sång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhfsis/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free