Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var allmänt. De konservativa tidningarne, som dock
förklarade detta »politiska radotterande vara mera
komiskt än farligt», lade syndaskulden förnämligast på
Aftonbladet, om hvilket Svenska Biet två år förut
skrif-. vit, att det »knappast funnes någon tertian i skolan,
knappast någon lärling i värkstaden, som icke tilltror
sig att bedöma statsangelägenheter lika bra, som själfva
konungens rådgifvare, sedan han i några veckor haft
tillfälle läsa Aftonbladet–— ty hvartill behöfvas
studier, då man har Aftonbladet?» En artikel i samma
blad, ehuru något senare, hvilken pligtskyldigast såg
med vissa utländska monarkers ögon, beskylde
studentmötena för att afse endast hemliga politiska syften.
Mot beskyllningar af sådan art uppträder Afzelius,
hvilken liksom bildar en länk mellan den gamla och nya
tiden, gripen som han, på grund af sitt folkliga lifsarbete,
är af mera demokratiska tänkesätt; han yttrar på sitt
fridsamma, varma och sympatiska sätt: »Man klandrar
♦ detta de ungas deltagande i folkens angelägenheter såsom
ett ondt, den nya tidens tecken och kallar det med ett
visst uttryck af förakt och ogillande: »att politisera». —
Men huru blindt dömer icke här de knarriga gamla,
då de icke se äfven häruti en strimma af den vårliga
morgonrodnad, försynen låtit uppgå till en ny dag, som
med sannare ljus och full värma uppgår öfver
mänskligheten. Kan någon fördomsfri man föredraga en tid,
da ungdomen gick i ledband ända till trettio år, och
på universitetsstadens källrar och gator tillbragte sina
lediga stunder med bullrande och grofva förströelser,
framför denna, då den unge mannen under själfva
utvecklingen af sitt inre intellektuela lif, äfven vill göra
sig reda för sina medborgerliga förhållanden; han kallas
ju redan medborgare. Ja, äfven om han med ett
tidningsblad i handen vill blicka in i lifvet och söka
svaret på en för hans mot nya känslor vaknande hjärtas
vigtiga fråga: hvad lider tiden med mänsklighetens
framatskridande till sitt mål, allmännelig bildning,
frihet oph människorätt.» Och särskildt med anledning
af skandinavismen säger samme man på sitt vanliga,
nästan naivt fromma sätt, sedan han efter sitt sinne
tolkat en bit af Valan så:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
