Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och annan politisk antydan; så yttrades på en af
Stockholms borgare för studenterna anordnad fäst följande ord
af H. F. Poulsen — den samme om hvilken den gamle,
lätt hänförde Afzelius sagt, att »hans höga rena panna
tyckes säga: här är rum, skulle fäderneslandets väl så
fordra, för mer än en martyrkrona»:
»Den sak, som vi — en sarnling namnlösa
ynglingar, utan stor erfarenhet och utan ryktbarhet — satt
oss före, är Skandinaviens enhet.»–-Dock:
»ingen union, förr än Danmark står fritt och själfständigt
och hedradt i utlandets, edra och dess egna ögon; ingen
union, förr än vi ej endast hafva något att bedja om,
utan också något att erbjuda, och framför alt — ingen
union, förr än vi medföra Slesvig, hela Slesvig som
fästegåfva.»
Det var också i den slesvigska frågan själfva
tyngdpunkten kom att ligga, ehuru den svenska ungdomen i
början ej skänkte den mången tanke och öfver hufvud
helt obetydligt kände den. Tack vare det lifliga
tankeutbytet universitetsungdomen emellan, började emellertid
nu kännedomen härom ej endast att vakna — denna
kunde numera äfven inhämtas ur pressen, där
dansktyska frågan alt mera blir en hufvudfråga — utan äfven
‘att väcka till lif en brinnande önskan att, då det gälde,
praktiskt få förvärkliga, hvad man sjungit, talat och
drömt. Och själfva den i sin diktning äljes så
drömmande och fredsälle Malmström, slutar förutnämda dikt,
»Skandinavien», med dessa kraftiga strofer:
Snart, snart det spörjas skall till fjärran länder,
Att norden värjes af ett starkt förbund,
Hvars frihet tusen sinom tusen händer
Beväpna kan på Nordens skilda stränder
Från Nordland s-fjordama till Öresund. —
Det andra nordiska studentmötet var ämnadt att
hållas 1844, men med anledning af Carl Johans nyss
timade död uppstodo svårigheter härför. Crusenstolpe
skildrar dessa mycket utförligt och helt visst mycket
partiskt i »Ställningar och Förhållanden», nionde
bref-vet; Geijer, hvilken som universitetets rektor ålade
studenterna att uppskjuta färden, framstår lika litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
