Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»skandinaviske medborgame» — man börjar numera
att bortlägga benämningarna svensk, norsk och dansk.
Det kom en mera allmänt folklig ton öfver
sammankomsterna i Köpenhamn, och Afzelius hade alt skäl att
uttala sig med förhoppning om den riktning,
skandinavismen tagit, liksom Blicher skulle ha haft det, ifall han
lef-vat. Hvad som vid detta möte bäst visade, huru förbrö*
dringsideen gripit omkring sig, var »skovturen» till
Dyre-haven eller rättare till Eremitaget, d. 26 juni. Afzelius sä-
J^er härom: »gårdagen var studenternas — denna dag var
olkets.» I själfva värket var det också seeländska bönder,
som voro fästens ordnare. Tidigt på morgonen samlades
bortåt 200 präktiga bondåkdon omkring
universitetsgår-den. Hvar bonde kuskade för sina gäster. Man satte sig
upp, hvar man kunde. En liten berättelse härom förefaller
oss så fin, att vi ej kunna förbigå den. Under det man
höll på att taga plats, såg man en silfverhårig, åttioårig
bonde gå omkring från vagn till vagn, för att, som han
sade: »riktig faa de svenske og norske Drenge at se.» Så
många han kunde gaf han ett kraftigt, trohjärtadt
handslag, talade tiågra ord med dem och nedkallade
himlens välsignelse öfver de unge, under det att tårar
fuktade hans fårade kinder. — Vid denna skogsfäst
uppträdde både Orvar Odd, som vid denna tid var bosatt
i Köpenhamn, och Afzelius; den senare stälde särskildt
sina ord till bönderna, »detta stånd af den skandinaviska
jordens vårdare,» för hvilket han från barndomen hyst
en outplånlig tillgifvenhet, och hos hvilket han ansåg
den skandinaviska ideen hafva sin djupaste rot och sitt
säkraste stöd
Och Orvar Odd skrifver hänförd till K.
Kullberg: »det är icke mera för oss, som deltagit i dessa
fäster, någon hemlighet, och det skall snart icke längre
vafa det för hela Europa, att detta studentmöte, hvilket
nästan från första ögonblicket förvandlats till en
folkfäst, är en vigtig historisk händelse, hvars utveckling
kommer att innebära långt mer, än någon människa
för fa år sedan kunnat ana. Det har uppstått i
historien en splitterny kraft,–-som en gång skall
slå den politiska världen med häpnad — det är folkens
allianser.» Det enda, som förtretar brefskrifvaren,"är,
att vid en af fästerna i den danska hufvudstaden fäst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
