- Project Runeberg -  Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet /
154

(1889) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade då en stund suttit tyst och liksom något
förstämd. Men strax blef det eld i blicken och klang i
rösten:

»Ja, då var det lif! Gud — hvad jag fick dem
med mig — då kunde jag springa på taken, nu kan
jag inte gå bort till den väggen — men,» sade han
strax därpå litet karskare, »jag kan ändå gå in i salen
här vid sidan ibland.»

Det var rätta ordet: han fick studenterna med sig,
hänförde dem för det ideala mål, som eldade honom
själf till sång.

Och häri låg hans betydelse.

Visserligen har Nybom aldrig gifvit större
skalde-värk af epokgörande art, men han uppnådde dock att
bli ungdomens trognaste målsman under en kort följd
af år, efter hvilka hans inflytande emellertid försvunnit,
snart sagdt med de ideer, som en nyare tid ej längre
gjort till sina.

Men oaktadt han så varmt omfattade sin tids ideer,
äfven de rent politiska — hans skandinaviska
studentsånger äro ju genomträngda af ett ungdomligt och på
samma gång ett visst romantiskt politiserande — är
han dock ej någon politisk skald i den mening, att
han någonsin blir utpräglad partiman; han kan med
studentglöd vara med om att sjunga marseljäsen, då
revolutionen utbryter i Paris, och han jublar öfver
friheten — mest in abstrakto —, men alltid är han den
lojalaste svensk, man kan finna, och genomträngd af
vördnad för alt det »bestående», både hvad andlig och
världslig myndighet vidkommer.

Han är i grund och botten en fridens man, och ur
hans hjärtas djup gingo de orden, som han varnande
riktade till sina unga studentkamrater: »jag vet, att det
finnes en svenskhet, som har en gammal bitter bismak
af parti, af långsamt dödande afund och oenighet —

–för denna vilja vi bedja Gud bevara oss och alt

folket.»

Hans politik är också en fridens politik, det är
försoningens, föreningens, förbrödringens tanke, han älskar
och betonar :

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhfsis/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free