Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
nder det att Nyboms diktning redan i midten af
hans mannaålder stod på sin middagshöjd och
snart nog började alt mera mattas och lida nedåt mot
kvällskymningen, äger däremot raka motsatsen rum med
Carl Vilh. Aug. Strandbergs (Talis Qvalis) skaldskap. *
Samtida med den förre, går Talis Qvalis, som vi
redan påpekat, i jämbredd med honom under hela den
skandinaviska rörelsen; men redan emot dennas slut
tager han ett steg, som i politisk-poetisk betydelse höjer
honom öfver Nybom, det är, då han utsänder sina
krigiska »vilda rosor» och därmed ådrager sig klander
af Sveriges fredsvänlige tidningskung och dess mäkti-
* Strandberg var född i Stigtomta församling i Södermanland
d. 16 jan. 1818. Hans föräldrar voro kyrkoherden i Hammars
pastorat af Strengnäs stift, teol. doktor Olof Strandberg och Kristina
Maria Berg. Strandberg böljade sina förberedande studier vid
Nyköpings trivialskola samt fortsatte dem 1820 vid Strengnäs
gymnasium. Här angreps han af en ögonsjukdom, som hotade med
blindhet och lemnade spår för lifvet. Tre år måste han vistas hemma
och studera under sin fars ledning. 1837 blef han student i Upsala,
1838 inskrefs han bland Lunds studenter. 1847 toS han
kansliexamen, gifte sig, flyttade till Stockholm och ingick på publicistbanan
såsom medarbetare vid flera af Stockholms tidningar. Från 1852 till
1865 var han Stockholms Dagblads teaterrecensent; sistnämde år
öfvertog han ledningen af Post- och Inrikes tidn., hvars redaktör
han förblef till sin död d. 5 februari 1875. Angående tillkomsten
af pseudonymen Talis Qvalis berättas, att den unge Strandberg en
gång för sin fader visat ett poem med fråga, hvad fadern tyckte om
detsamma. »7>/ quel!’% lär denne hafva svarat, hvarefter sonen af
detta yttrande skall hafva tagit det nu så kända märket.
(C. V. A. Strandberg, en literaturhistorisk studie af E-d.)
Frihetens sångarätt. 18
m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
