Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I denna dikt syftas vidare på 1838 års tilldragelser
och det crusenstolpeska tryckfrihetsåtalet — »den som
klandrar, I själfva sett det, till Vaxholm vandrar» —
och ironiskt tillägger Braun mot slutet:
I allan tid vi sett statsmän sträfva
Att ljuset, ljuset med makt förkväfva.
Det är en uppgift, så ädelt stor,
Ty faders väldet därpå beror.
Ja, först och sist, låt oss tåligt famla
I mörkret, blifvande vid det gamla — — —
Liknande tidsbetecknande poem äro vidare »Tiden»,
»En ropandes röst», »Till de förtryckta», Till
fäderneslandets räddare», »Vid sista adelsupphöjelsen», »En
’kortfattad’ riksdagshistoria» — en hel följd af politiska
dikter, alla i samma anda, starkt framhållande »den unga
tidens» något abstrakta idealer af frihet och jämlikhet;
vidare framkommer här oppositionspartiets program:
ståndens upphäfvande, yttrandefrihetens införande och
uppfattningen af konungen såsom till för folket och ej
tvärtom. — Det är ett det vackraste framtidshopp, han
uttalar i slutet af en af dessa dikter, hvari han gör sig
till målsman för »mänsklighetens sak»:
Men en gång, en gång, bröder! dock jag hoppas,
Att frihetsträdets ljufva frukt skall knoppas.
Från nya världen, på en böljas svall,
En ljus> en mäktig ängel komma skall,
Som med en fläkt af sina hvita vingar
Bortsopar mörkret och dess makt betvingar.
Till de förtryckta ropar han: »Stån opp!»
Och till de store: »Häjden edert lopp!
Det godas seger kommen nu att fira*!
Se, fridens palm har blifvit härskarns spira!»
Och om jag denna dag ej skådar än,
Så vill jag glädja mig likväl åt den,
rakt på sin man, öppnade med häftighet munnen på honom och
stack brödet in mellan tänderna, yttrande till den förbluffade med
komiskt allvar: »bit! tugga 1 svälj! ... se så, gudskelof! nu har också
du ätit Brahes bröd!*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
