- Project Runeberg -  Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet /
352

(1889) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Håll dig till klippan tätt! Hvad midt imot,
Hvad nedanför sig ter, låt visligt fara!

Ser du dit ner, du dåre! en sekund,

— Du svindlar, du är dödens nästa stund!

Så vandrar du från morgon intill kväll,

— Ännu det evigt samma! fjäll på fjäll!

Och hur du stiger, fins ett högre jämt,

Som lockar dig och vinkar dig på skämt.

Dock är alt detta fängslande, fast vildt,

Ty aftonsolen målar ljuft och mildt

En topp därborta — det är snö därpå,

Den lyser purpurrödt mot himlens blå —

Och längs med fjällens sidor här och där
Det kryper något grönt, det skogssnår är,

Och ur det djupa en och annan topp
Af gran och furu börjar titta opp . . .

Och ändtligen — sig öppnar för din blick
En gräsrik däld med täckt och fryntligt skick.

Och irrar du dig ej, men du ser rätt,

En mörkröd koja ligger där helt nätt,

— — — — — — Där hvirflar sakta
Från takets ås — mot granskogen bakom
Den stiger fram — en rök i lätta skyar — —

Det är dock långt ifrån endast den storartade
ödsligheten, han förstår framställa. Den leende, lummiga
täckhet, som hvilar öfver de danska öarna, särskildt
Seelands östkust, tilltalar djupt hans blomsterälskande
sinne, och vid att läsa hans fröjd öfver foglar, lundar,
ängar och rosenhagar är det, som om man själf varit
med att lyssna till kvittret och inandas doften — så
friskt, så sundt och lifligt är det liksom nedstänkt
på papperet. Hur njuter han ej af »Söndermarkens»
lundar, af Charlottenlunds löfsalar, »i hvilkas härliga
skuggor det är öfverjordiskt skönt att slumra in från
en halfrökt cigarr». * Och endast några stenkast därifrån

* Orvar Odd var också, som bekant, en passionerad rökare.
Hvem känner ej till den bekanta bilden af honom, där han
förekommer makligt utsträckt på stolen med cigarren »i mellan två fingrar».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhfsis/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free