- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Första delen /
11

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljuset bryter in

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och bådo högt om frälsning. Guds Ande kändes så nära,
att det var omöjligt att förbliva oberörd. Predikanten
hade det korta ordet till text: »Herren behöver dem.»
Under det fängslande föredraget ropade det hela tiden
inom mig: »Böj dig för Jesus och följ honom.» Av
fruktan och blygsel vågade jag likväl icke yppa något.
Jag hörsammade dock maningen och överlämnade mig
åt min frälsare, innan mötet upplöstes. Dock gav jag
det ej tillkänna för någon. När jag kom hem, sågo
alla, att jag var förändrad, men liksom genom en
överenskommelse gjorde ingen någon fråga. Mitt hjärta
var så fullt, att jag själv icke förmådde yppa något
rörande det som hänt. Det var, som om orden velat
kväva mig vid varje försök att säga något. Men dagen
därpå talade jag om den stora händelsen: att jag stått
upp för att följa Jesus och att det därför var slut med
det gamla livet i synden. Det blev glädje i hemmet
den dagen. Ty de flesta i hemmet hade före mig
kommit till tro på Herren. Och det var antagligen till
följd av deras böner, jag ej kunde få någon ro. Strax
började jag deltaga i verksamheten genom att gå
omkring i gårdarna och ordna med samlingsrum för
möten samt skaffa predikanter och skjutsar för dem.
Det fanns intet missionshus i dessa trakter vid denna
tid, utan vi samlades, där någon ville upplåta sitt hus.
Ingen missionsförening eller ordnad verksamhet fanns
det heller på orten. De få troende, som funnos, voro
liksom i förskingring och voro därför så glada över
att få nya krafter, som ville och vågade något. För
mig var det också en stor glädje att få direkta
anledningar att göra besök i hemmen för att bedja om
upplåtelse för möten och om skjuts för predikanter samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free