- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Andra delen /
29

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Besök av fetischmän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

förtroende för fetisclnnännens medikamenter. Det
hände t. o. m. att skolpojkar stundom ville anlita
fetisch-männen, och då detta nekades dem, gingo de ibland i
smyg. Bland lukungafolket hade buffelkött och
olycksfall väckt förtroende för den vite. Dessutom var
lukungafolket av naturen mera tillgängligt.

Så snart vi fått upp vår medicin, skulle vi hjälpa
de sjuka, så långt vi förmådde, var alltså min
försäkran till de sjuka. Detta hade de infödda svårt att
förstå. De tyckte, att jag kunde taga av den medicin, som
jag använt för dem, som blivit rivna av krokodiler.
Då den verkat så kraftigt i de fallen, så borde den även
kunna bota andra krämpor. Somliga tyckte, att jag
likaväl som fetischmännen bort kunna tillverka
medicin själv. Det kunde jag nog också, om jag bara ville,
menade de.

Livet vid Lukunga var fortfarande mycket
omväxlande. Under några dagar gjorde jag besök i de byar,
som lidit mest av stormen och översvämningen. Det
fanns då visserligen ännu kvar en hel del vattenpölar,
som icke funnits där förut, men på åkrarna växte en
gröda så ymnig, att man gott kunde se, att de
kvar-levande skulle få rikligt med mat. Även där
stormvirvlarna rasat som värst, voro de flesta husen nu
återuppbyggda. Många av dessa voro hoplappade av
bitar och sågo mycket ruggiga ut. Några ruiner av
hus funnos kvar, vilkas ägare omkommit på ett eller
annat sätt. Många nya gravar funnos här och var,
och icke så få lik voro ännu obegravda. Över sådana
hölls ännu klagolåt. Dessa sorgehus stodo vanligen
tämligen nära varandra. Man kunde lätt känna igen dem
redan på avstånd därigenom att röken silade ut genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/2/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free