- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Andra delen /
73

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadsarbetet fortsättes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

73

första stock, så att icke en enda planka var
användbar för sitt ändamål. Men så hade de också fått
»skat-ändarna» att öva sig på. Det gick dock bättre med
varje stock, fastän det ofta hände, all jag måste tälja
en del plankor. Sedan de vunnit sådan färdighet, att
de åtminstone själva voro belåtna, sade de till mig
med belåten min: »Den här sågen har blivit bättre.»

Sedan de lärt sig att såga plank, fingo de börja att
såga bräder på ackord. Om de då förstörde ett bräde,
så inräknades icke delta, då de fingo ut betalningen.
Nu behövde jag icke längre besöka dem annat än i
uppmuntrande syfte. De voro så glada varje gång
jag kom. De tyckte, att det var långsamt i skogen,
ty de för stodo sig icke på skogens poetiska språk.
De tyckte sig se och höra spöken och troll överallt. Då
jag kom ensam till skogen, så tyckte jag, att den hade
så mycket vackert att säga mig, att jag aldrig
tröttnade därpå. Men de svarta äro så uppfostrade, att
de tycka sig se och höra spöken, troll och andar
överallt. Man får därför bedöma dem milt. Jag var
mycket glad åt, att det gick så bra, som det gjorde. Vi
hade snart ett ganska gott förråd av både plank och
bräder.

Då tog jag mig för att lära ett par av de svarta alt
hyvla. Men först måste vi göra ett par hyvelbänkar,
och det gick ganska enkelt till. Vi sågade itu en grov
stock, lade halvorna med den släta sidan mot
marken och borrade med en grov dymlingsborr fyra
stycken hål, i vilka vi slogo in bastanta ben. När vi sedan
reste dessa tingestar på benen, blevo de, vad andra
kalla bockar, men vi kallade dem hyvelbänkar. En
brädbit spikades fast på ena ändan av vardera bänken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/2/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free