- Project Runeberg -  Sveriges historia för folkskolan. (11. uppl.) /
340

(1939-1940) Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och utdelas åt bönder, som blivit ruinerade genom
skuldsättning, samt åt andra fattiga medborgare. Så började
en reduktion av storgodsen, och man fick åter se
självägande småbrukare odla den jord, som förut brukats
av slavar.

Men småningom lyckades godsägarna inbilla
folkmassan, att Tiberius strävade efter enväldet. Slutligen
övergingo de rika till att bruka våld, och under blodiga
gatustrider blev den ädle folkvännen ihjälslagen
tillsammans med sina trognaste vänner. Sedan avstannade
jordstyckningen av sig själv till obotlig skada för hela
samhället.

Men ett årtionde därefter återupptogs hans livsverk
av brodern Cajuö Gracchud. Han var den väldigaste
folkledare Rom någonsin haft. Hans eldiga vältalighet
ryckte alla med sig. Såsom folktribun lyckades han
få ny fart på jordstyckningen. Men överklassen
lyckades göra även honom misstänkt bland dem, som han
ville hjälpa, och under ett nytt tumult fingo han och
tusentals av hans anhängare sätta livet till.

Sedan fick Rom nya folkledare, men de voro av helt
annat skrot och korn än de ädla, osjälviska Graccherna.
Kampen mellan dessa ärelystna och hänsynslösa män
kostade otaliga människoliv.

Julius Caesar.1 Slutligen kom dock makten i händerna
på en man, som ville och förmådde använda den till
romarnas bästa. Hans namn var Julius Caesar.
Ärelysten var han i hög grad. Betecknande är hans
yttrande, då han en gång reste igenom en obetydlig italiensk
småstad: »Hellre den förste i den här hålan, än den
andre i Roml» Men hans ärelystnad gick ej bara ut
på att bli den förste i Rom utan även på att göra
n y 11 a med den makt han förvärvade.

Efter att ha besegrat sina fiender och medtävlare
blev Caesar romerska rikets diktator.2 Sin envålds-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:32:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cgshff/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free