Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekonomien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bereda honom pension af statsvärket, och då hans hustru med ovanlig
drift och duglighet biträdt sin man, beslöt styrelsen att, så länge detta
utan men för institutet kunde ske, låta henne uppehålla
vaktmästarebefattningen. Då 1889 en väsentlig tillökning i institutets lokaler
uppkom och vaktmästarens hustru äfven af ålderdom började blifva
oförmögen att på vederbörligt sätt bestrida göro målen, ingick styrelsen
till Kungl. Maj:t med anhållan om pension åt vaktmästaren, och
beviljade 1889 års riksdag åt honom en pension af 500 kr. Andersson erhöll
därefter afsked den l okt. 1889 och efterträddes af Anders Magnus
Lorentzon. Anderssons hustru Maria Andersson, född Johansson,
tilldelades på styrelsens anhållan af Kungl. Patriotiska Sällskapet den
lilla silfvermedaljen med konungens bröstbild såsom erkännande af
det förtjänstfulla sätt, hvarpå hon tjänstgjort inom institutet.
1890 års riksdag beviljade institutet en ny lärareplats i mekanik,
mekanisk teknologi och konstruktion af enkla maskindelar med
aflöning af 2,000 kr. Samma år lämnade fröken Pettersson sin plats som
renskrifverska, och uppdrogs denna åt fröken Elisabeth Norin.
Sommaren 1891 hölls i Göteborg en större industriutställning, och med
anledning däraf erhöll institutet såsom gåfva talrika
utställningsföremål till värde af flera tusen kronor och löfte om ytterligare
komplettering af samlingarna. En del af dessa voro så tunga och andra så
skrymmande, att någon möjlighet ej fanns att inrymma dem uti de lokaler
inom institutet, som tidigare varit afsedda för samlingarnas upptagande.
Styrelsen lät därför på institutets tomt uppföra en mindre byggnad af
järn, trä och rabbitzputs utan eldstad, för hvilken kostnaden uppgick
till ungefär 4,000 kr., hvaraf hälften lämnades på enskild väg. Då huset
med nödvändighet måste vara under tak före vinterns inbrott, hann
styrelsen ej utvärka Kungl. Maj:ts tillstånd till arbetets utförande,
men förklarade Kungl. Maj:t sig sedan på framställning från styrelsen
finna godt låta bero vid den vidtagna åtgärden.
De enskilda bidragen lämnades i första rummet af Minnesbergs
tegelbruksaktiebolag genom ingenjör Gustaf Ekman, som på sin bekostnad
lät uppföra fasaden till byggnaden, och af Tekniska Samfundet i
Göteborg, som, sedan direktör F. W. H. Pegelow och professor Wijkander
anhållit, att samfundet måtte medgifva, det de penningemedel, som
skulle åtgå för anskaffandet af de dem med anledning af utställningen
af samfundet tillerkända guldmedaljerna, finge användas som bidrag
till täckandet af kostnaden för byggnadsmuseets uppförande och
inredande, beslöt att såväl lämna sitt bifall härtill som till samma ändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
