Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 2. Om Syror (§§. 8-30)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Syror, > sd
altid blandad ud mycket vatten, och et med fetma
förmångt extrativt våfende, At få den ren och ftark
brukas åtfkilliga utvägar, fåfom froft, hvarigenom a-
quofum gär til is och efter hand affkiljes : deftill
tion, emedan vatnet är något flycktigare, än fre,
men fkilnaden år få liten, at åndamålet på detta fått
ej ,fullkomligen flår ät vinnas: måttning med alkali
fixum eller någon metall, utur hvilka förbindelfer fe-
dan hållt med vitriolfyra i ’deftillation öfverdrifves en
ganfka fkarp fyra. Denna uti fin högfta renhet har
ganfka genomtrångande flycktighet, år fkarp och frå
tande, coaguleras vid 12 til 15 gr. köld, famt an-
äbdes och brinner låtteligen , då den förut fådt kok:
hetta. Åttika tyckes fåledes vara en under termen-
tation fubtiliferad och med fpirituofum vini innerligen
förbunden fyra. Srtaur har under digeftion århollit
ättika, på åtfkilliga fätt, ibland andra af citronfyra,
mättad med kräftftenar och utfpädd med fpiritus vi-
ni: det lyckas äfven med vegetabilifke flemarter , med
gummi arabicum , med vinftensfyra, m. m. då dertil
fättes fpiritus vini och lämnas någon tid at frå, ja
Hr. Sceeece har baft lika framgång , då gelatina cor-
nu cervi härtil brukas, Ämnen, fom icke hålla fpi-
rituofum, eller fjelfva kunna under digeftion genomr
gå förfta gäfningsgraden, måfte pådvändigt förfättas
ned fpiritus vini, om deraf kall blifva ättikas====
Anm. a 4: "Autor nämner icke någon af de fyror, fom
rnbrd i Djurriker. Vi känne ej heller mer, än två,
nemligen den, hvilken männifko-urin hyfer , och den,
fom träffas uti myror, Den förra är utmärkt för fin
förmögenhet , at med phlogifton alttra en art fvafvel,
fom plägar kallas phosphorus uring. SrTatr trodde,
at den var et något förändrat acidum falis, men ju
närmare man lärdt känna henne, defs mindre trolig
blifver denna gifsning. Til äfventyrs kommer decna
med vegetabilier in uti djur, ty den finnes verkeli-
een i växt-riket mer, än man almänt tror , men imed-
lertid bär den namn af acidum phosphori eller acidum
urvive. Myre-fyra liknar ganfka mycket ättika, men
Hr, MarGGrar har funnit deras förhoHande olika med
järn och zink, brom andra fkiljaktigheter. Am
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
