Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$$. 309, 310. Om halfva Metaller. söå a
kallade Speifen ofta blandad med vismut,
på botten af olaspottorne, hvarutur den då
kan feoras.
Nir vismutmalm löfes i fkedvatten el-
ler aqua regis flyta fvarta flagor, fom år
phlogitton , om någor fvafvel varit tilftådes,
men ofta holler malmen intet annat ån arfenik.
Ammn, Vid Schneberg i Saxen utfegras denna metall i
rör , fom ligga något fluttande i hvålfda ugnar. Åt-
fkillige och ånda til Herrort hafva förblandat vifmut
och cobolt, ehuru de icke i fmältning kupna förenas
allena, men i fpeifen ’tjenar nickel, at ofta bringa
dem i en masfa. Malmen holler oftaft gediget.
Vifmut förefaller iSverige ganfka fparfamt, Ut.
om de blanningar, fom förut åro nämnde, få anvån-
våndes den egenteligen til fmink: Lemrry, fadren,
födde i många år fig och fin famille med tilredning
af Blanc & Efpagne ($. 100), fom i den tiden var
en hemlighet.
Om Nickel.
$. 340. Nickel år I:o en färfkilt: halfme:
tall, fom utbringas af en malm kallad kup-
fernickel.
Anm. 1. Kupfernickel/ har hollits för en blanning
af järn, koppar, arfenik och cobolt tils Bergmäfta-
re CronsrteoT i anledning af fina 1751 upgifna för-
fök påftod, at det var malm til en färfkilt balfmetall,
hvilken han kallade nickel och fann ega följande be-
fkaffenhet, nemligen at calcineras grön , ofta med
upvåxande vegetationer ; at gifva hyacinthfårg åt glas;
at i fyror löfas med grön fårg och af alkali volatile
med blå. Gravitas fpecifica är nog olika, ibland öf-
ver 8,$00, underftufdom åter under 7,000, ’ Den re-
nas fvårligen från alt fvafvel, cobolt och arfenik, men
hittils år ingen utvåg funnen, at fkilja den från alt
järn, hvaraf han ofta blifver helt feg, imidig och
| , höge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
