Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 1. Om Röd färg (§§. 341-367)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
396 Om Röd fårg. Ny Sr
mörk canelbrun , men faft och god. Alun, med falt-
peter för vinften, gör oåckta canelfirg.
c) Til färgningen tages I god krepp,
lågges i kallt vatten, derpå fjelfva godfet ,
fom flitigt omhafplas under kokningen, utta-
es få fnart fkummen börjar blekna eller
mifta fin röda fårg, annars blir det brunt,
fköljes vål i kallt "vatten och uphånges at
torka, hvarefter fårgen finnes vara måörk-
röd, men föga lyfande.
Anm. 2. Herrot brukar + krapp, ilågger den, då vat-
net ej år hetare, ån handen tål holles uti, områrer
väl, fedan ilägges godfet, holles en tima omtrent
vid 99 gr. vårma, och fluteligen kokas 4 til $ mi-
nuter. Genom långre kokning utviklas en ymnig
gulhet utur pulvret, fom tillika anlågger fig och
gör fåirgen fämre. >
Anm. 3. Krapp kallas roten af Rubia tin&orum: den
heter på franiyfka Garence och på tyfka Färberröthe
eller Grapp. Roten är lång, fmal, uptages efter 2
år i September , torkas, males, inpackas i tunnor
och förvaras gemenligen 2-3 år, innan den an-
våndes , emedan den tros blifva båttre och firgrikare :
3 af tyngden förfvinna i torkningen. I åpen luft för-
lorar den fin kraft. Males bara, kårnan kailas den
gemenligen i handel Grapp, och Färberröthe, om fkal
och fmå rötter komma med, Den, iom kommer från
Zeland, räknas för båft. I Turkiet fås ock ypper-
lig ”krapp, i fynnerhet kring Adrianopel och Smyrs
na, Hr. DameBournayv har funnit, at 4 delar frifk
kräpp- rot gör i firgning flamma nytta, fom 1 imalen!,
hvarigenom hälften kan befparas.
/ > Kokas krapp lindrigt i vatten fås rubinröd deco& med
unken luckt, famt fåga bitter och knapt fammandra-
/ gande fmak. Genom utfpådning med vatten blir den
omfider helt gul: litet fyra uplifvar firgen, men mera
/ drager den i gult: ,alkali gör den mörkare , men vack-
rare;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
