- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
425

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 2. Om gul färg (§§. 368-378)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



$. 370: Om Gul Jfårg. 425

gen blandas 35 pottafka i reften af andra koket, och
når det klarnat vändes godfet häruti, til defs åftundad
hågd vinnes. — Til citrongult bör afkokning fke med
3$ -40 procent tvål, ty ju hvitare defs vackrare. Litet
orleana i nyfs omnåmda lat drager färgen i guldgult,

Grains d” Avignon, eller båren af Rhamnus minor,

kunna nytjas på famma fätt, fom Vau, men gifva
löfare fårg.

Orleana, eller deg af Bix orellane frå, kallas på
franfka rocou, och är en hartfig färg, fom med 3
pottafka imnålte uplölas ; för litet drager itegelfårg. Der-
med vinnes aurora utan betning, men om denna fkall
tjäna til grund för Mauredoré betas fedan, emedan
utkokning futeligen fker med gelbholz och campe>
cheträd : blir den tör röd kan genom litet grön vitriol
dragas mer i gult, Alkali drager denna annars röda
firg i gult, och med fyra, fom måttar mer eller min-
dre deraf, återvinnes åftundad grad af fallande i rödt,
fåfom pomerans - gult, m, m.

Guldfärg och chamois fås af foppan, fom förut
tjänt til aurora. Denna färg år ej beftändig, utan
blifver efter någon tid tegellik,

b) Om föregående procefs omgöres en-
daft med den åndring, at cryftalli tarcari u-
reflutas, blir fårgen oanfenlig, hvaraf fynes
nyttan i nårvarande håndelfe af vinften.
ce) Om godfet betas, fom förut i tenn:
folution , och fedan lågges i kallt alunvat-
ten Öfver natten, gjordr med 2 lod på kan-
nan, fköljes, famt utkokas i3 tima medjnå-
got Öfver ana vau, blir fårgen ej fynnerli-
| gen vacker , hvaraf aluns ofkicklighet vid
| denna beredning fkönjes.
d) Om godfet kokas i 137 tima med 3
tennfolution, fköljes , uphånges at torka, och
| TR flute»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free