- Project Runeberg -  Paris /
43

(1900) [MARC] Author: Henrik Cavling, Erik Sjöstedt Translator: Petrus Hedberg - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

peligen någonsin satt sin fot inom paradiset — sin fot! Ja, ty
ormen spatserar omkring på fötter a la Cendrillon!

I umgänget med herrar af de bildade klasserna har Paris er
-kokotten förvärfvat sig en finhet i sitt sätt, som understödes af
hennes medfödda intelligens. I all sin förnedring lägger hon i
dagen mycken grace, och sällan eller aldrig är hon rå. Utländska
damer betraktar hon som varelser af en lägre ordning, klumpiga
tossor, som hon retar genom att söka snärja deras män.

Men ett sakna nästan alla dessa kvinnor, och det är
ungdom. Trots konstens alla oräkneliga hjälpmedel äro deras drag
stelnade, och läpparna, som de oupphörligt sminka framför
speglarna, sakna friskhet. Vackrast äro kokotterna vid tiotiden, då de
som susande fåglar svärma in på de olika lokalerna i spänd
väntan på de öfverraskningar och äfventyr kvällen kan medföra för
dem. Men när midnattstimmen närmar sig och lokalen tömmes,
gripas de af en fruktansvärd oro, ja ångest. Här och hvar vid
bordet sitter det ännu en spritfördärfvad vällusting, och mot
sådana utbrunna vulkaner är det nu, som kokotten vågar den sista
bittra stormningen, medan lyckligare väninnor bortföras. Det är
en bild af kvinnlig förnedring, som inger rädsla.

Från varietéerna begifva vi oss nu på besök till de offentliga
danslokalerna, hvaraf Paris icke äger synnerligen många. Den
mycket omtalade balsalen Boule-Noire (»Den svarta kulan», där man
för öfrigt 1857 för första gången dansade lancier) är nedrifven,
och cafékonserten La Cigale samlar en annan publik i det nya
huset. Om man i våra dagar vill se en offentlig folkbal, skall man
gå upp till Moulin de la Galette (på toppen af Montmartre), som
i utlandet är känd genom Renoirs talangfulla tafla. Parisarne
af-råda en utländing från att besöka detta ställe, som i många år
har varit beryktadt för vilda uppträden och mord. Men lokalen
har nyligen restaurerats, och ordningen där är lika förträfflig som
tonen är präglad af de arbetande klassernas godlynta sinnelag
Om lifvet i Moulin de la Galette får man för öfrigt en
föreställning genom illustrationen på sid. 52 och 53.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:34:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chparis/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free