Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nattetid.
Det hvilade öfver gatan en doft som af
gamla hus. Här och hvar sköt en skarp
ljusstråle ut från en restauration, och
genom ljuset sågo vi obeslutsamt
dröjande gestalter, som drefvo
omkring, stannade och blefvo par.
Vi vandrade genom ett af de mest
beryktade kvarteren i Paris.
Min ledsagare, Gaston Conval,
var en fyrtioårig man, lång och
smärt, af ett sjukligt utseende,
med ett fängslande uttryck af
vemod i sitt väsende. Några
somrar förut hade jag träffat honom
och hans hustru vid Nordkap. Vi blefvo vänner, och Nordens
sommarljus hade i mitt minne hvilat öfver detta par, som döden
alltför snart skilde. Den unge fransmannen bodde nu i Asniéres,
och lifvet i hans hem, hvari han med sin lilla dotter dvaldes i de
renaste minnen, utgjorde en besynnerlig motsats till hans ämbete.
Conval var chef för sedlighetspolisen i Paris. Han hade erbjudit
sig att visa mig Paris nattetid.
Från Boulevard Sebastopol togo vi af in på Rue Grenéta, och
jag frågade min följeslagare, huru länge prostitutionen hade haft
sitt tillhåll vid dessa gator, som ligga strax invid Paris’
medelpunkt. Han svarade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
