Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
större parisertidningarna 300,000 francs. Från andra håll —
såsom t. ex. från Monaco — taga tidningarna årligen emot stora
summor för att tiga. De uppseendeväckande skandalerna i
spelhelvetet omtalas icke i Le Figaro.
Vidare förtjäna tidningarna betydliga belopp på gas-,
järnvägs- och omnibusbolag, som af goda skäl äro rädda för kritik.
Högt ansedda penningeinstitut, t. ex. Crédit Lyonnais och Banque
de France, erlägga skatt till tidningarna. Likaledes har pressen
stora inkomster af det stående meddelandet från börsen, den s. k.
Bulletin de la Bourse. I många fall arrenderas bulletinen ut till
ett bolag, och hvad detta arrende har att betyda, fick det franska
småfolket veta på ett kännbart sätt under Panama-skandalen.
Tidningarnas ställning till finansvärlden belyses dock bäst af det
faktum, att de större penningeinstitutionerna betala till pressen
vissa procent, när ett större lån utsläppes i marknaden!
Men finnes det då alls icke några hederliga tidningar i Paris?
Jo, tidningar, som hafva ringa spridning och som det icke lönar
sig att betala. De större tidningarna ligga nästan utan undantag
i händerna på penningemännen, hvilket, enligt hvad vi ofvanför
hafva omtalat, icke kastar någon skugga på det hederliga [-journalistståndet-] {+jour-
nalistståndet+} i Frankrike. Det är de inre förhållandena hos tid-
ningen, som tillåta spekulanten att manövrera under skydd af
redaktionen. Under Panam a-skandalen erhöll man full klarhet
om förhållandets hela skandalösa karaktär. Då slöjan lyftes från
tidningarnas dolda maskineri, visade det sig, att de nästan alla
samtliga hade tagit emot Panama-penningar. Det mest ansedda
regeringsorganet t. ex. hade fått 1,700,000 francs.
Äfven Dreyfus-affären har afslöjat en otrolig ruttenhet inom
pariserpressen. Som exempel må anföras följande skandal inom
Figaros redaktion.
I början af 1898 såg det ut, som om det för tillfället höll på
att vakna någon sympati hos allmänheten för Dreyfus; den fängslade
kaptenens närmaste, som gärna önskade omstämma Figaro, be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
