Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sirap och champagne. Många parisare dricka guignolet och cassis
blandade med vatten, och som svagare förfriskningar saft på
mandlar (orgeat), grenadine och citron. Damerna dricka i synnerhet
franska safter, som äro beredda af groseille (vinbär), framboise
(hallon) och fraises (smultron). Längre fram på aftonen ser man
på varietéerna damer dricka cerises (körsbär simmande i rödvin),
som serveras i små flata glas.
En aperitif, som under de senaste åren har fått mycken
spridning är byrrh (uttalas: bier), som tillverkas i Pyreneerna af örter.
Byrrhen har en vacker rödaktig färg och serveras i små runda
glas. Vidare drickes menthe (pepparmynta), cherry-brandy,
quinquina (af kinabark) och kola (som beredes af kol a-nötter och i
synnerhet drickes af bicyklister). — Portvin, sherry och madeira
hör man så godt som aldrig någon begära på en restauration.
Hetsande viner serveras däremot på damernas five o’clock, som på
franska kallas le goûter. Till middagen drickes rödvin, och först
vid supéen — inemot midnatt — öl. Alla större
München-bryg-gerier äro representerade i Paris, och för öfrigt tillverkas nu
också där ett förträffligt franskt öl. De mest ansedda bryggarne
äro elsassaren Gruber, som har ett större bryggeri i Melun, samt
Pourtello, som äger flera bryggerier, hvilka producera ett mycket
omtyckt ljust bajerskt öl med god smak.
Vid aperitifen förbereder fransmannen sin middag, som, hans
sociala ställning må vara hvilken som helst, har en stilfull och
festlig karaktär. Äfven på de tarfligaste spislokaler ser man
arbetaren sitta med servi etten under hakan och en flaska rödvin
paraderande mellan två varma rätter, grönsaker, ost och frukt. En
parisare skulle omöjligt, såsom till exempel engelsmän och
amerikaner, kunna intaga sin måltid stående vid en disk. Den första
fordran, han ställer på sin middag, är ett dukadt bord, som
nästan representerar en hel matsedel, soppa, stek, salader och dessert.
Skall priset sättas ned, är det portionerna som blifva mindre och
materialerna som blifva tarfligare, men värden bibehåller
middagens yttre apparat. Det är ett sant nöje att promenera genom
C av lin g, Paris. 3 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
