Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarne i Paris af Erik Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
industriidkare, 16,000 handelsbiträden, och 62,000 falla inom
diverse professioner eller »utan profession». Nära två tredjedelar
kunna således hänföras till kategorien »bourgeois», och vi behöfva
väl knappast framhålla att proportionen är en annan inom det franska
samhället. Alla dessa äro bosatta och skrifna, hafva sina fasta
installationer, sina hem i Paris. Lägger man därtill den oafbrutna
floden af resande, hvilken under en stor del af året öfverstiger
200,000 individer pr dygn, konstateras utan svårighet, att af de
gentlemannalikt klädda personer man möter på den parisiska
asfalten, åtminstone i de mera centrala kvarteren, hvar tredje eller
fjärde är en utländing. Det är gifvet att ett så starkt procenttal
främlingar inom de bildade, välburgna, mer eller mindre styrande
och tongifvande klasserna icke kan undgå att sätta sin prägel på
ett samhälle. För att taga ett exempel bland många kan det
försvaras, att utländingarnes föredöme revolutionerat parisarnes
ekonomiska begrepp och alstrat ett prunkande, pretentiöst lyxbehof,
fordom okändt i Frankrike och hvilket egentligen ligger emot
genuin, gammalfransk naturel. Här hafva fransmännen låtit sig
dragas med och demoraliseras. Tack vare utländingarnes pengar
blomstrar den parisiska handeln och industrin, men detta guld
sprider njutningslystnaden som en smitta; hvarje medalj har sin
frånsida.
Det har gått därhän, att utländingsfrågan börjat blifva af vital
bet}^delse för fransmännen, närmast efter de stora problemen om
folkminskningens begränsande och om den öfverhandtagande
alkoholismens bekämpande. De franske fosterlandsvännerna
uppställa den för sig på följande sätt: äro främlingarne en fara, mot
hvilken vi måste värna oss genom att utestänga och kringskära
dem, försvåra deras existensvillkor ibland oss — eller vore det
klokare att söka tillgodogöra sig dessa skiftande element, vinna
dem, förfranska dem, uppsuga dem i den gamla samfundskroppen,
hvilken de kunna tillföra en ny energi, en dosis ungt, lifgifvande
blod?
Huru som helst, ännu hafva icke de fransmän det tillkommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
