- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
45

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

densamma, men till slut, då allt jämt ingen
vågade yttra ett ord, varken vid det ena eller
andra bordet, skummade den över.

— Man skulle kunna tro, att man befunne
sig på ett begravningskalas, bröt han ut, i det
han kastade ifrån sig kniv och gaffel.

— Alla äro icke ständigt lika upplagda för
skämt och gyckel som du, anmärkte modern
förebrående.

Vid denna förebråelse förlorade han
fullständigt besinningen.

Med skallande stämma ropade han genom
rummet liksom prästen i kyrkan:

— Och jag för min del påstår, att det icke
är rätt, att det icke är tillåtet, att det är
ett oförlåtligt lättsinne, att man, då olyckan
skonat ens hus, då man icke har något
egentligt att klaga över, då det icke felas oss något
allvarligt och då alla äro vid liv och därtill
friska, utan sorger och med tillräckligt mat —
att man då uppför sig, som om döden gjort sitt
inträde. Det är icke rätt, det är en
otacksamhet, som visar, att man icke förtjänat
att bliva bevarad från ett sådant öde!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free