Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Roma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 ROMA
under några ögonblick vid studentmötet 1856 i
Uppsala. I de sedan dess förflutna åren hade han
utvecklat sig till en »Digter med Guds naade»,
hvars bondehistoria »Arne» G. R. 1859 öfversatt till
svenska. Någon förpliktelse hade svensken icke att
»göra uppvaktning» hos den illustre norrmannen. Det
hade dock denne fordrat. Det framfördes till den
»felande», att ute-blifvelsen var opassande. Detta
var just icke ägnadt att sammanföra oss. Emellertid
hade B. B. i början af februari en soirée, där hela
den skandinaviska kolonien var inbjuden, men icke
undertecknad. Samma dags eftermiddag fick han dock bud
från fru Garoline B. att i alla fall infinna sig Han
gick, men B. B. hälsade icke på honom och låtsade ej
om honom. C. R. tog saken kallt, gladde sig åt att
se Helene Roed, egentligen för första gången, och
att sammanträffa med fröknarna Munch från Kristiania,
bekanta sedan 1852 års studentmöte. Men B. B. ångrade
sig snart, och vi kommo ej så illa öfverens under den
återstående delen af våren. När den var slut lämnade
B. B. med familj Rom.
Fera trefliga aftnar hade vi likväl haft med honom i
Föreningen, då han gärna berättade sina småhistorier
på ett slående och lifligt sätt samt också gärna höll
tal, och ganska förträffliga tal. Vi minnas särskildt
en gång, då en norsk »Ril» (bonde från Bergenstrakten)
kommit från N. Amerika till Rom. För att komma
i stämning fordrade B. B., att den amerikanska
slagdängan »Yankee Doodle» först skulle spelas eller
sjungas. G. R., som kunde den, måste skrifva upp den
ur minnet under församlingens högljudda oväsen, och
så dunkades den på flygeln af Föreningens pianist,
gamle snälle dansken Ravnkilde. Först sedan han
inöfvat den och föredragit den, utan att någon enda
hörde på, gick talet för Rilen med glans af stapeln.
En annan norrman, som blef hans »Busenfreund»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
